– Vi vill sälja och det ringer köpare. Men detaljplanen för det här området dröjer och vi har fått höra att vi inte är prioriterade, säger Reine Sundell, fastighetschef i landstinget i Östergötland.
Fastigheterna vid infarten till Berg från Linköpingshållet, där Vretagymnasiet tidigare höll till, ägs av landstinget. När nya moderna skolhus, ridhus och byggnader för djurhållning byggdes längre bort övergavs de. Nu hyr Kanalbolaget bland annat en maskinhall och personalutrymmen. Men stora ytor med bland annat klassrum och elevbostäder står öde.
Landstinget har beslutat att fastigheterna ska säljas. Enligt fastighetschef Reine Sundell visar både större entreprenörer och mindre byggherrar köpintresse. Men så länge området saknar en politiskt beslutad detaljplan, som säger vad marken får eller inte får användas till, är det svårt att sälja den menar Sundell.
– Det är svårt att sätta ett värde på marken när det inte står klart vad man får göra med den.
Beskrivningen känns igen från situationen i Ekängen. I våras skrev Corren om den sedan flera år nedlagda Roxtuna-anstalten som tronar på ett attraktivt läge i området. Fastighetsägaren Specialfastigheter är angelägen att sälja – men utan detaljplan är det svårt att sätta pris. I båda fallen krävs också nya vägar för biltrafik.
”Byggnadernas utformning är gjord med omsorg och valet av traditionella material ger ett gediget intryck. Det färdiga resultatet blev en anpassad och väl sammanhållen helhet som är värd ett bättre öde än att bara förfalla.
Den sedvanliga rapporteringen om bostadsbrist för Linköpings studenter har börjat. Vore inte gamla Vretaskolan lämplig som studentboende?” skrev byggnadsantikvarie Marie Hagsten vid Östergötlands Länsmuseum i sin spalt ”K-märkt” i Corren i torsdagens tidning.
Så blir det kanske – men det dröjer.
Kommunen arbetar på en översiktsplan som omfattar hela området Ljungsbro-Berg. I höst ska förslaget till plan ställas ut, folk får lämna in eventuella åsikter och planen klubbas troligen igenom våren 2014.
Därefter måste en detaljplan utarbetas och klubbas.
– Det tar generellt ett och ett halvt år beroende bland annat på hur komplexa frågorna är, säger Fanny Wahlqvist, översiktsplanerare och ansvarig för arbetet med planen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Gamla Vretaskolan ligger i den del av översiktsplanen som är tänkt för så kallad centrumbebyggelse. Det betyder flerfamiljshus, stadsradhus och lokaler för kontor och handel.
Detaljplanen över området där de gamla skolbyggnaderna ingår kan alltså vara klar hösten 2015. Men när bostäder kan börja byggas är omöjligt att säga.
– Det beror på hur planprocessen fortlöper med utredningar och eventuella överklaganden, och intresse från fastighetsägare och marknaden, säger Fanny Wahlqvist.