Efter Torekulls inlägg i Expressen har det stormat på sociala medier, partimedlemmar har tagit avstånd från hans åsikter och han har kallats främlingsfientlig. Partiets migrationspolitiska talesperson, Maria Ferm, skriver i en replik att "det vore katastrof om Sverige börjar sluta sig mot omvärlden".
Själv tar den 83-årige debattören och legendariske chefredaktören stormen med ro.
– Det är befängt att kalla mig främlingsfientlig, jag tar inte åt mig av det för då vet man ingenting om hur mitt liv sett ut och ser ut. Jag har med egna ögon sett människor dö i flyktingläger världen över. Jag har arbetat med flyktingfrågor i Röda korset. I min närmsta familj finns såväl judar som färgade. I hela mitt liv har jag bevisat att jag är en människa som bryr mig mycket om andra. Jag har aldrig pratat om att vända ryggen mot världen!
Du vill tillfälligt strypa "den villkorslösa" invandringen. Varför?
– Därför att jag gissar att Sverige tagit sig vatten över huvudet. Jag har alltid supportat fri rörlighet över gränserna och jag hyllade MP:s och M:s överenskommelse att öppna för en ännu generösare immigration. Men nu behöver vi, i säg tre månader – kanske kortare, utlysa undantagstillstånd i flyktingfrågan och beordra en kompetent krisgrupp, gärna under formell ledning av statsministern själv, att se över svårigheterna ur alla aspekter.
Vad har hänt sedan överenskommelsen?
– Den fattades då, före IS, före eskaleringen i Syrien och i ett nu sviket hopp att Sverige skulle få EU att fördela flyktingbördan. Cirka 100 000 individer per år beräknas komma hit. Statens kostnad växer från 12 miljarder 2012 till 32 miljarder 2016. Siffrorna antyder kaos.
Vilka är knäckfrågorna?
– Minst 25 000 bostäder måste mitt i en djup bostadskris fram om en humanitär katastrof för asylsökande ska undvikas och om inte våra centralorter ska kantas av baracker, kåkstäder och tältläger i misär.
– Vi vill, men kan inte längre, ta hand om människor på ett bra sätt. Som en syrier sa i Uppdrag Granskning: "Jag flydde från döden i Syrien, men det känns som om jag har förlorat mitt liv i Sverige". Människor vill arbeta, men kommer inte vidare, utan blir isolerade.
Träffar du själv många flyktingar?
– Inte många, men av och till. Den senaste jag pratade med var en topputbildad kille. Utan jobb eller ens chans till jobb frågade han sig själv om det varit dumt att komma hit. Ingen efterfrågar vad han kan.
Pratas det för lite om integration?
– Inte i det vanliga, lilla, samhället, där talas det om invandring varje dag, däremot i det politiska rummet. Ett stort problem är att riksdagspartierna inte talar med SD. Ju mer de blockeras, desto mer stärks de. Det är tråkigt.
Responsen efter din debattartikel har varit enorm. Vad säger den dig?
– Att denna fråga är den allra största i Sverige just nu. Den berör oss alla på djupet. Svenskars egenbild är att vi är bra på att hjälpa, men bestämmelserna kring integrationen är så motsägelsefulla, människor hamnar i ett Moment 22 och därmed saboterar vi istället för hjälper dem.
Du är ganska färsk som miljöpartist.
– Ja. Jag valde partiet av existentiella skäl. Ingen fråga är viktigare än klimatfrågan. Vi håller på att äventyra våra barnbarns framtid.
Är du orolig för att bli utesluten nu?
– Nej, vid min ålder oroar man sig allt mindre för personliga ting. Jag har blivit avskedad av såväl Bonnier som Wallenberg, så då får jag väl ta det även från MP. Men det vore tråkigt om partiet visar sig ha så lågt i tak.