Strid om ”småpengar” i konflikt

Prislappen på den så kallade brandmannakonflikten är som högst 345 000 kronor om året för samtliga deltidsstationer. Det avslöjar uppgifter som Corren har tagit del av.

Foto: Jeppe Gustafsson

LINKÖPING2015-01-09 06:45

Förmodligen är det uppskattade beloppet, som dessutom inkluderar sociala avgifter, ännu lägre.

– Sett till den totala budgeten är det småpengar, säger Kjell Eriksson, styrkeledare i Vikingstad.

År 2013 var de totala personalkostnaderna inom Räddningstjänsten östra Götaland (RTÖG) 133,1 miljoner kronor.

Beräkningen baseras på antalet befäl på samtliga sju deltidsstationer i det ursprungliga förbundet. Summan 345 000 kronor är mellanskillnaden mellan den tidigare befälsersättningen och dagens.

Konflikten är dock inte ny. Redan inför förbundsbildningen 2010 ville den nya ledningen sänka Linköpingsbefälens ersättning från dåvarande 800 till 500 kronor. När detta stod klart meddelade mellan 60-70 brandmän att de i så fall inte tänkte följa med in i förbundet. Situationen var kaosartad och panikförhandlingar inleddes.

Dagen före julafton 2009 hade Håkan Dahm, nuvarande förbundsdirektör, inget annat val än att gå brandmännen till mötes. Men istället för 800 kronor erbjöd nu arbetsgivaren - till mångas förvåning - 1400 kronor.

– Ja, så var det. Det blev en fruktansvärd kompromiss av allting i det läget, säger Håkan Dahm, som enligt egen utsaga kallades in för att lösa konflikten.

Dessvärre råkade bilagan med arbetsuppgifter som skulle ha funnits med i avtalet slarvas bort.

– Det var väldigt olyckligt att den försvann. Den fanns med på förhandlingsbordet, säger Håkan Dahm.

Enligt RTÖG är det just frånvaron av arbetsbeskrivningen i det gamla avtalet som är kärnan i dagens konflikt. Man vill betala brandmännen för det de gör – inte för vad de är.

De båda tidigare befälsersättningarna kommer att slås samman och den nya summan blir högre än dagens 653 kronor, meddelar Dahm.

– Vi har inte ramlat ner i en ersättningssumma än. Vi har inte suttit och pratat i kronor någon gång. Det här är en bild som de själva har skapat sig och det är väldigt mycket känslor i det här, säger han.

Är det värt att offra en tredjedel av deltidsstyrkan för 345 000 kronor om året?

– Du ställer en fråga nu som är väldigt svår att svara på. Det självklara svaret är ”nej, det är det inte”. Vår ambition är absolut inte att trycka ut några, säger Håkan Dahm.

Uppgiften på 345 000 kronor väljer han att inte kommentera osedd.

Varför gör ni så här när det inte ligger några sparkrav?

– Vi ser inte det här som en besparingsåtgärd, utan att vi måste göra en genomlysning av vår verksamhet så vi får ut en effekt av de pengar vi stoppar in. Vi ska inte glömma bort att ytterst är det skattepengar vi hanterar.

Trots att man inte längre betalar ut månadsersättningen på 800 kronor upplever inte Håkan Dahm att arbetsgivaren har sänkt befälens ersättning. I väntan på en lösning får de betalt för antalet nedlagda timmar.

– Har man inte gjort något arbete under den tiden är det svårt att hävda att man ska ha ersättning, säger förbundsdirektören.

Hans ambition är att konflikten snart ska vara över. Att flera deltidsbrandmän säger att de överväger att sluta även om de får behålla ersättningen vill han inte kommentera.

Vad säger du om det förbrukade förtroendet?

– Jag kan bara beklaga att vi inta har hunnit ha dialogen med dem fullt ut.

Detta har hänt

Dagarna innan jul sa 40 av 57 deltidsbrandmän i Vikingstad, Bestorp, Ulrika och Ljungsbro upp sig i protest. Bakgrunden är en tvist om befälsersättningen.

Fram till april förra året fick befälen 1 453 kronor var – 800 kronor i månaden plus 653 kronor per jourvecka. För mycket tyckte arbetsgivaren, som sa upp det lokala avtalet och började följa miniminivån i det centrala avtalet (326 kr/jourvecka). Månadsersättningen ströks helt. I oktober höjdes dock ersättningen till 653 kronor/jourvecka igen.

Brandmännen krävde nyligen att få behålla sin gamla ersättning, men när inget besked kom före jul fick de nog och sa upp sig.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!