I ett pressmeddelande beskriver Linköpings universitet att det sedan tidigare är känt att individer inom samma art kan spegla varandras känslomässiga tillstånd. Tidigare forskning visar på samband mellan långtidsstress hos barn och deras mödrar. Men LiU-forskarna har alltså undersökt hur hundars stressnivåer påverkas av livsstilsfaktorer och av hundägarna.
För att få ett mått på stressnivåerna över flera månader mätte forskarna koncentrationen av stresshormonet kortisol i ett par centimeter hår hos såväl hunden som dess ägare.
– Vi ser att det finns en synkronisering mellan långtidskortisol hos människa och hund, så ägare som har höga kortisolnivåer har också hundar som har det och ägare med låga nivåer har hundar med låga nivåer, säger Ann-Sofie Sundman vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, i pressmeddelandet.
Hon är huvudförfattare till studien och även nybakad doktor i etologi, läran om djurens beteende. I studien deltog hundar av raserna border collie (25 stycken) och Shetland sheepdog (33 stycken) och deras kvinnliga ägare. Såväl ägare som hund lämnade hårprover vid två olika tillfällen med några månaders mellanrum. Eftersom fysisk aktivitet kan öka kortisolnivåerna ville forskarna även jämföra sällskapshundar med hundar som tävlade i lydnad eller agility. Hundarnas fysiska livsstil mättes därför under en vecka med ett aktivitetshalsband.
Tidigare forskning har visat att korttidskortisolet i saliv stigit på ett synkroniserat sätt hos både hund och ägare när de tävlat tillsammans. Men i den aktuella studien syntes ingen påverkan av hundarnas fysiska aktivitet på deras långtidskortisol i hår.
Hundägarna fick också fylla i två validerade frågeformulär med frågor om hundens respektive sin egen personlighet. Forskarna undersökte om det fanns några samband mellan stressnivå och personlighetsdrag. Och ägarens personlighet hade stark effekt. – Vår hypotes är därför att hunden speglar ägarens stress, säger universitetslektor Lina Roth vid samma institution, som har lett studien.
Det behövs dock fler studier. Forskarna ska nu studera fler hundraser, om liknande synkronisering mellan hund och människa syns hos exempelvis jakthundar som tränats självständigt samt om ägarens kön har betydelse. Studien har finansierats med stöd av Agria och SKK forskningsfond samt Europeiska forskningsrådet (ERC).