Familjen Blessing flyttade till staden Bukava med sina fem barn. 2004 gömde familjen en flykting och som straff stormade soldaterna in. Familjen skildes åt och Devine som trodde att hennes make var död tog sig till ett flyktingläger i Namibia. Så småningom efter våld i flyktinglägret fick hon hjälp av FN att, tillsammans med de nu sex barnen, få flyktingstatus och hjälp till Sverige.
Hon placerades med barnen i Skellefteå. I Zimbabwe fanns Benjamin, helt övertygad om att hustru och barn var döda. Men så fanns FN Benjamin och resten är historia. Han kom till Sverige och bor nu tillsammans med hela sin familj i Skäggetorp. En fantastik och ofattbart lycklig historia, eller hur?
Familjen Blessing är ofta i Pingstyrkan och till och från också i Missionskyrkan. Missionskyrkan har en systerkyrka i Kongo och därav känner sig familjen hemma där. Så den stora dagen - när äktenskapet skulle manifesteras på nytt - ja då var båda församlingarna inblandade.
Bruden kläs tillsammans med näbborna i Missionskyrkan. En halvtimme för sent kommer de. klockan närmar sig halv tre på lördagen och vigseln är klockan tre! Och var är brudens skor och näbbans? Benjamin och hans best man Mattias Lind som jobbar tillsammans med Benjamin i Pingstkyrkans vaktmästargrupp. Mattias ser att vi börjar titta lite oroligt på klockan.
– Lugn, skrattar han, det är afrikansk tid.
Så är plötsligt skorna på plats, klänningarna tillpiffade, håret fint och slöjan för brudens ansikte. Från en toalett kommer Benjamin smygande, han har hållit sig undan all stress i kapprummet där bruden kläddes. Tillsammans går familjen och några nära vänner ut till den extralånga kritvita Limousin som väntar utanför.
Tillsammans med den åker en hel del bilar med vänner som ska till bröllopet och festen på Cupolen som numera är Pingstkyrkans. Därinne på stora salens golv är det fyllt av stolar. Man räknar med mellan 200 och 300 gäster.
Lokalen är pyntad med ballonger i olika färger och på scenkanten står blommande lupiner. Först av alla kommer brudgummen med sin bestman. Banjamin är klädd helt i vitt med små svarta detaljer som kavajens knappar och markering på slipsen. Hela tiden dunkar musiken, afrikanska rytmer. Så går det som ett sus genom lokalen. Bruden är på väg! Därefter är hela dagen och kvällen en enda stor fest. Benjamin får sin Devine med hjälp av Marcus Sönnerbrandt, pastor i Pingstkyrkan.
Maten har burits hit av vänner som lagat den. Kyckling, kött, ris, potatis och mycket annat med afrikansk touch. Gästerna är från många olika håll, afrikaner, muslimer, romer, kristna - många kommer från Pingskyrkan.
Kvällen är fantastisk. Musik och dans och mycket sång. Familjen Blessing sjunger som de gör i olika sammanhang, romska vänner sjunger och många, många dansar. Dörrarna står öppna mot sommarvinden utanför och inne på Cupolen är festen glad med deltagare i olika åldrar. Corren har tidigare intervjuat Benjamin men nu pratar jag en liten stund med Devine. Det är inte lätt att komma år henne, hon är mycket omsvärmad.
– Jag är så lycklig, säger hon och tittar Benjamin djupt i ögonen.
– Alla våra barn är här och våra vänner vill fira med oss. Nu har jag allt jag önskar, säger hon och stryker lillpojken Israel över den lockiga hjässan.
En mycket speciell dag med umgänge mellan olika kulturer och i centrum en lycklig familj som ser fram mot livet som väntar.
– Glöm inte att skriva hur lycklig jag är över våra grannar som tagit oss till sig med öppna armar.
Devine och Benjaminkramar om grannarna som sitter tillsammans med dem på hedersbordet på scenen.