Storsatsning på smart teknik i länet

Nu blir Östergötland ett centrum för utveckling av smarta, uppkopplade prylar i offentlig verksamhet. Syftet är att förbättra logistiken. IoT-hubben får betydelse för näringslivet i länet.

Arkivbild, 2017. Smarta lösningar kan kanske minska risken för vattenläckor i framtiden.

Arkivbild, 2017. Smarta lösningar kan kanske minska risken för vattenläckor i framtiden.

Foto: Frida Glenning

Linköping2018-05-29 14:30

Hela 26 miljoner kronor. Så mycket tillförs ett nytt projekt inom så kallat IoT (internet of things, eller sakernas internet) i Östergötland. Det är statliga Vinnova som delar ut tolv miljoner kronor till en IoT-hubb i Östergötland och Linköping. Därtill kommer medel från näringslivet och från olika inblandade offentliga parter som Rise Sics East, Region Östergötland, Nationellt forensiskt centrum (NFC), Östgötatrafiken, LiU och Tekniska verken.

Region Östergötland har identifierat smarta, säkra och robusta uppkopplade produkter och system (Secure IoT) som ett av länets styrkeområden. Planen är att bygga ett nationellt centrum för utveckling av IoT inom offentlig verksamhet.

– Vi skapar en testbädd i Östergötland som ska vara öppen för alla. Allt från små startup-företag till Ericsson ska ha tillgång och mycket data kommer att vara öppen. Vi bygger upp ett testlabb vid Linköpings universitet och ett showroom i Science park Mjärdevi, säger Emil Hjalmarson, teknisk koordinator.

Tanken är att skapa lösningar som förbättrar den offentliga logistiken. Emil Hjalmarson har flera exempel på detta.

– Från brottsplats till domstol heter ett projekt på NFC. Tanken är att förbättra logistiken när det gäller bevismaterial från brottsplatsen.

Andra projekt är redan startklara. Exempel på det är Tekniska verken som kan utveckla lösningar på att optimera sophämtning genom att tunnorna är uppkopplade och hör av sig när de behöver tömmas. De jobbar också på idéer om att upptäcka potentiella slukhål eller att uppkopplad utrustning ska reagera en viss tid innan något är på väg att gå sönder. På så vis kan man undvika att rutinmässigt byta delar som faktiskt fungerar.

Idén om det uppkopplade samhället tampas med flera problem, som också kommer att angripas inom IoT-hubben. Bland annat kan uppkopplad teknik störa ut annan utrustning inom exempelvis sjukvården. När allt är uppkopplat betyder det dessutom att maskinerna vet var människorna befinner sig, 24 timmar om dygnet.

– Det är inte säkert att alla uppskattar det och det fungerar sällan särskilt bra ihop med lagstiftningen, konstaterar Martin Rantzer, avgående vd för Rise Sics East.

Hur ska detta lösas?

– Det handlar sannolikt om att hitta en balans mellan teknisk hejdlöshet och juridisk dumhet. Någonstans måste juridiken och tekniken möta varandra, svarar Martin Rantzer.

Han slutar nu som vd för Rise, och blir prefekt vid LiU-institutionen för teknik och naturvetenskap. Niklas Fock, som närmast kommer från Combitech och Creo Dynamics, ersätter honom.

IoT-hubben

Vinnova har beviljat 12 miljoner kronor i statligt stöd till treårsprojektet. Totalt satsas 26 miljoner på projektet som leds av Region

Östergötland. Rise Sics East är teknisk koordinator och Science park Mjärdevi driver projektet. Aktörer är bland annat Nationellt forensiskt centrum, Tekniska Verken, Linköpings universitet, Stångåstaden och små och stora företag. Aktörerna bidrar med kunskap, arbetstid och finansiering.

Pilotprojekt: Nationellt forensiskt centrum utreder möjligheter att korta handläggningstiderna effektivare logistik. Tekniska Verken i Linköping vill hitta möjligheter med IoT inom vatten, fjärrvärme och avfall. Region Östergötland diskuterar nya logistiklösningar inom sjukvård. Östgötatrafiken driver ett projekt kring trafikplanering.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!