Årsbokslutet för hela kommunkoncernen är nu färdigt, men det är inte helt enkelt att dra några slutsatser av. I denna koncernredovisning samlas allt – från förskolor och äldreomsorg till lönsamma bolag.
Den skattefinansierade verksamheten i förvaltningarna samsas med bolag som Tekniska Verken och Stångåstaden. Skillnaden är att de båda sistnämnda redovisar rejäla överskott för 2016.
Exempelvis hade Tekniska Verken en vinst på 671 miljoner kronor och Stångåstaden en vinst på 232 miljoner kronor för år 2016. Den snabbtänkte läsaren inser nu att enbart dessa ger ett högre resultat än vad kommunkoncernen redovisat.
– Det beror på att man rensar bort interna poster. Det som de kommunala bolagen fakturerat mellan varandra räknar vi bort för att inte blåsa upp resultatet, förklarar kommunens ekonomidirektör Peder Brandt.
I den här koncernredovisningen finns utöver de affärsdrivande Stångåstaden och Tekniska Verken även ett antal bolag som får i stort sett alla sina intäkter från kommunen. Ett exempel är Lejonfastigheter. De äger bland annat skolor och hyr ut 95 procent av sina lokaler till just kommunen som betalar med skattepengar. Andra bolag som får pengar från kommunkassan är Mjärdevi Science Park AB (som bytt namn till Science Park Mjärdevi), Nulink AB och Linköpingsexpo AB.
Det redovisade resultatet för kommunkoncernen på 751 miljoner kronor kan jämföras med föregående år (2015). Då redovisade koncernen en vinst på 659 miljoner kronor och jämförelsen visar att resultatet blivit 92 miljoner kronor bättre mellan de två åren.
Ekonomen Peder Brandt är varken glad eller ledsen över resultatet.
– Så kan man nog säga, det är varje beståndsdel i det som är intressant, säger han.
Bland dessa beståndsdelar finns förutom de affärsdrivande bolagen Stångåstaden och Tekniska Verken även alla de skattepengar som Linköpingsborna betalar in. Under 2016 betalades 6,1 miljarder kronor in i skatt – det är den enskilt största intäkten för kommunkoncernen.
Skatteintäkterna från medborgarna har ökat varje år de senast fyra åren, till största delen beroende på att antalet skattebetalare ökar. Samtidigt har också utgifterna ökat – och dessa har ökat mer än skatteintäkterna.