Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson pÄ FörsÀkringskassan, ser en trend. Fler vab-dagar tas ut. "Det fÄr ganska stora konsekvenser pÄ en gÄng."
De senaste 15 Ären har FörsÀkringskassan kunnat se en trend. Fler och fler vab-dagar tas ut.
â NĂ€r det kom till pandemin blev det ju mycket mer Ă€n tidigare Ă„r. Det var framför allt att man började ta fler dagar i genomsnitt per barn. Det fĂ„r ganska stora konsekvenser pĂ„ en gĂ„ng, sĂ€ger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson pĂ„ FörsĂ€kringskassan.
Statistik frÄn FörsÀkringskassan visade att Linköpingsborna under 2024 vabbade i totalt 121 151 dagar och 138 462 060 kronor betalades ut i ersÀttning.
Det Àr inte lika mycket vab som det var under pandemin, men högre Àn innan.
â Det Ă€r en högre nivĂ„ Ă€n innan pandemin och det Ă€r fortfarande sĂ„ att det pĂ„ lĂ„ng sikt Ă€r en ökande trend att vabba mer.
NĂ€r vabbas det som mest?
â Det har varit lite olika under pandemin men tidigare sett har det alltid varit februari som varit toppmĂ„naden. Det brukar vara de tvĂ„ sista veckorna i januari fram till den första eller andra veckan i mars, sĂ€ger Niklas Löfgren.
Varför just januari, februari och mars Ă€r extra drabbade har Britt Ă kerlind, smittskyddslĂ€kare pĂ„ Region Ăstergötland, svar pĂ„:
â Dels sĂ„ Ă€r det kallt ute och dĂ„ tenderar vi att vara inomhus och nĂ€rmre varandra. SĂ„ kommer jul och nyĂ„r och dĂ„ Ă€r vi Ă€nnu nĂ€rmare varandra. Dessutom sĂ„ far vi mellan olika landsĂ€ndar ofta för att man firar inom storfamiljer, sĂ„ exponeringen blir mycket större.
Att tvĂ€tta hĂ€nderna regelbundet hĂ„ller bakterier borta. "TvĂ„l och vatten Ă€r det bĂ€sta, handsprit hjĂ€lper inte mot vinterkrĂ€ksjukan", sĂ€ger Britt Ă
kerlind.
Under de mest sjukdomsdrabbade mÄnaderna finns det enligt Britt à kerlind tvÄ sjukdomar som smÄbarn ofta Äker pÄ. Det Àr luftvÀgsinfektioner och olika typer av magsjuka. Barn har generellt sÀmre immunförsvar Àn vuxna och Àr inte immunologiskt klara förrÀn i treÄrsÄldern, enligt Britt à kerlind.
â Deras immunförsvar har ingen erfarenhet sen tidigare, om man jĂ€mför med en person som Ă€r 67 Ă„r som har haft oĂ€ndligt mĂ„nga luftvĂ€gsinfektioner.
Ett barns dagliga beteende bidrar ocksÄ till att smittan sprids. En vuxen brukar hÄller avstÄnd nÀr den Àr sjuk.
â Men det gör ju inte barn och det rinner snor om nĂ€san. De bryr sig inte ett dugg om det.
En annan anledning till att sjukdomar sprider sig snabbt bland barn Àr att de lÀmnas pÄ förskolan trots att barnen inte Àr helt friska Àn.
â Skicka inte ivĂ€g dem till förskolan i början pĂ„ en infektion. Det Ă€r ett problem att förĂ€ldrarna behöver gĂ„ till jobbet och lĂ€mnar barnen lite smĂ„snuviga till förskolan.
NÀr kan man lÀmna sitt barn pÄ förskola igen efter sjukdom?
â Ofta brukar man sĂ€ga att efter tvĂ„ dagar sĂ„ brukar nybildande viruspartiklar gĂ„ ner. Det bĂ€sta mĂ„ttet Ă€r egentligen att barnet ska orka lika mycket som nĂ€r den gör nĂ€r den Ă€r helt frisk. Vid insjuknandet kan barn fĂ„ hög feber och blir lite hĂ€ngiga. DĂ„ ska man inte ge dem febernedsĂ€ttande och skjutsa dem förskolan.
Att inte ta med sjuka barn ut överlag Àr enligt Britt à kerlind ett smart drag.
â Likadant om man ska hĂ€lsa pĂ„ nĂ„gon, gĂ„ pĂ„ middag eller hĂ€lsa pĂ„ farmor. Man ska övervĂ€ga om man faktiskt ska lĂ„ta blir nu nĂ€r barnet Ă€r ordentlig snuvig.
Dessutom Àr det inte alltid man vill ha en pÄhÀlsning av ett sjukt barn.
â Man kan kontakta de man ska besöka och ta upp det, sĂ„ att du inte kommer och nĂ„gon tar illa upp.
Vad det gÀller maginfektioner Àr det mer strikt.
â Ăr man inte bra i magen ska man inte trĂ€ffa andra. Barnet ska inte ta i nĂ„gon annans mat Ă€n sin egen. Ăr det en förĂ€lder som har blivit sjuk ska man isolera den. Den fĂ„r inte heller laga nĂ„gon mat till andra i hushĂ„llet.
"Att vara hemma i början av en infektion Ă€r det viktigaste, för det Ă€r dĂ„ man smittar mest", sĂ€ger smittskyddslĂ€karen Britt Ă
kerlind.
Hur kan man undvika att bli smittad nÀr man har barn pÄ förskola?
â Ăldre barn kan man prata med, som att de ska hĂ„lla avstĂ„nd, nysa i armvecket och tvĂ€tta hĂ€nderna. SmĂ„ barn kan man ocksĂ„ fĂ„ att tvĂ€tta hĂ€nder sĂ„ fort man kommer utifrĂ„n men de Ă€r lite lika duktiga tekniskt pĂ„ att tvĂ€tta hĂ€nderna.
Förra vintersÀsongen drabbades mÄnga barn av RS-virusinfektion.
â RS naturliga förlopp Ă€r att det brukar vara en mer omfattande pandemi vartannat Ă„r. Förra sĂ€songen vad det gĂ€ller RS var omfattande. I Ă„r ser vi ett mycket lĂ€gre antal, men RS pĂ„gĂ„r men det Ă€r inte tillstymmelses som förra Ă„ret. Undvik att ta med barn ut nĂ€r de Ă€r nyfödda. Det Ă€r just de hĂ€r mĂ„naderna som man faktiskt kan drabbas av RS och det Ă€r de smĂ„ barnen som drabbas allra vĂ€rst.
Hur kommer det sig att det kan vara sÄ olika Är till Är?
â Det Ă€r nĂ„got vetskapen har funderat pĂ„ lĂ€nge och ingen vet det, sĂ€ger Britt Ă kerlind.