De kommunala gymnasieskolorna har helt olika förutsättningar. På Berzan finns en stor andel elever med högutbildade föräldrar.På Folkunga finns få elever med utländsk bakgrund. Alla yrkesförberedande program koncentreras till två skolor, Birgittaskolan och Anders Ljungstedts gymnasium.
På Berzeliusskolan är 76 procent av eleverna pojkar, på Folkungaskolan är 69 procent flickor. På Berzan, Folkunga och Katedral har eleverna ett meritvärde, snittbetyg, på runt 250 av max 320 från grundskolan. På Ljunkan och Birgittaskolan är värdena markant lägre.
Också resultaten skiljer mycket mellan skolorna. 80-90 procent av eleverna på Berzan, Folkunga och Katedral tar en examen, mindre än 70 procent gör det från Ljunkan och Birgittaskolan.
– Problemen med segregation finns både i samhället och i skolan i Linköping, säger bildningsnämndens ordförande Karin Granbom Ellison (FP). Vi vill att skolorna ska bli mer likvärdiga.
Bildningsnämnden ser möjligheter att gå vidare på fyra olika spår. Ett är att se över hur programmen fördelas mellan skolorna.
– I första hand vill vi se om introduktionsprogrammen kan fördelas mer jämnt över skolorna, säger Karin Granbom Ellison.
Introduktionsprogram är till för att elever som inte är behöriga till ett nationellt, "vanligt", program ska få möjlighet att läsa upp sina betyg och bli behöriga. I Linköping finns alla introduktionsprogram på Ljunkan eller Birgittaskolan. En del av dem är direkt kopplade till yrkesprogram och behöver vara samlokaliserade med dem; men andra skulle kunna lokaliseras till olika skolor.
Ett annat spår är att stärka yrkesprogrammen. I dag har de färre sökande än platser, men det hoppas bildningsnämnden kunna ändra på genom att stärka kontakterna mellan skola och näringsliv, genom att delta i yrkestävlingar och genom att arbeta med modern teknik.
– Allra viktigast är dock att behålla och attrahera skickliga lärare på yrkesprogrammen, säger Karin Granbom Ellison.
Bildningsnämnden vill också utveckla samarbetet kring övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Det ska vara möjligt att gå ytterligare tid i grundskolan, om det är förmånligt. Studie- och yrkesvägledningen utvecklas och en lots kan ge stöd till nyanlända.
Ett fjärde spår handlar om att utveckla likvärdigheten genom samarbete mellan skolorna.
– Det ska inte skilja så mycket på den bästa och den sämsta lektionen i skolorna, säger Karin Granbom Ellison.
Totalt föreslår bildningsnämnden att 2 miljoner kronor satsas på en likvärdig gymnasieskola.