Den bedömningen gör Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Myndigheten pekar på att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt när det gäller effekterna av medicinering vid ADHD. Även när det gäller andra metoder, som till exempel kostomläggning saknas tillräcklig vetenskaplig forskning. SBU är också kritiskt till de metoder som används för att ställa diagnos. Även de måste underbyggas av mer forskning.
Rapporten som presenterades under hösten väcker debatten om medicinering vid ADHD till liv igen. Förespråkarna för att använda narkotikaklassade läkemedel som till exempel Ritalin eller Concerta till barn är många. Men även motståndarna eller de som är tveksamma har blivit flera sedan det visat sig att barnen får biverkningar i form av bland annat nedsatt aptit och magvärk.
Den totala användningen av ADHD- läkemedel i Sverige har ökat från knappt 15 000 personer år 2006 till drygt 66 000 år 2012. Genomsnittligt behandlas 2,2 procent av pojkar och 0.9 procent av flickor under 20 år med ADHD-läkemedel. De regionala skillnaderna är påtagliga. På Gotland skrivs det ut mest ADHD- medicin. Landstinget i Östergötland skriver ut något mer medicin till barn mot ADHD-symptom än i övriga riket. Det visar statistik från Socialstyrelsen.
– Det går inte att bedöma om den ökade förskrivningen av centralstimulerande läkemedel är kliniskt befogad eller om den sker i enlighet med rådande behandlingsindikationer, säger Annika Remaeus på Socialstyrelsen. Hon hänvisar till Läkemedelsverkets riktlinjer. Läkemedelsbehandling av ADHD ska ses som en del i ett behandlingsprogram, då stödåtgärder visat sig inte räcka till.
Under nästa år kommer två större rapporter från Socialstyrelsen som kan ge svar på om den kraftiga ökningen är befogad.
– Vi kommer att presentera vägledning för hur man ska arbeta med personer som har ADHD. Det gäller både psykologiskt och pedagogiskt stöd. I Östergötland har man redan en vårdplan men det finns inte i alla län. Socialstyrelsen kommer också presentera nationella indikatorer, kriterier, för hur en eventuell medicinering ska gå till.
I samband med Socialstyrelsens rapporter kan Läkemedelsverket komma att ändra sina riktlinjer.
Varför är metoderna för behandling vid ADHD så dåligt underbyggda?
– Det är kostsamt med omfattande studier. De studier som finns är läkemedelstudier och inom läkemedelsindustrin finns det resurser, säger Pernilla Östlund projektledare på SBU.
– Vi har en ständig dialog med Vetenskapsrådet som fördelar forskningspengar. Det finns möjlighet att öronmärka pengar till forskning som kan fylla de kunskapsluckor vi hittar. När det gäller ADHD har vi flera sådana kunskapsluckor.
FOTNOT: Hela rapporten eller en sammanfattning kan du läsa på Statens beredning för medicinsk utvärdering finns på www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/ADHD---diagnostik-och-behandling-vardens-organisation-och-patientens-delaktighet/