Stora förändringar inom äldreomsorgen

Insatserna i servicehusen ska samordnas samtidigt som kraven för att få en servicelägenhet ökar. Det är några av de beslut äldrenämnden nu har tagit.

Stora förändringar inom äldreomsorgen i Linköping väntas.

Stora förändringar inom äldreomsorgen i Linköping väntas.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Linköping2016-12-22 19:30

Koalition för Linköping drar nu igång en rad förändringar i äldreomsorgen. Skälet, enligt äldrenämndens ordförande Mikael Sanfridsson (S), är att andelen äldre ökar samtidigt som behoven förändras. Det gör att omsorgen måste utvecklas, säger han.

Ett första beslut togs vid nämndens sista möte för året. Det handlar om en mera samordnad verksamhet på servicehusen.

I dag kan en boende i ett servicehus ha flera olika utförare. En som fixar maten, en annan som ordnar hemtjänsten och en tredje som ansvarar för fritidsverksamheten. Det här orsakar problem i samordningen och går ut över kvaliteten. Därmed ökar risken för enskilde individen, enligt Sanfridsson.

– Med för många utförare på ett ställe så uppstår det lätt brister i kontinuiteten, säger Mikael Sanfridsson.

Från och med nästa år kommer inriktningen att vara att en utförare i ett servicehus ansvarar för allt. Från basansvar till hemtjänst och hälso- och sjukvård. Nästa år går avtalen för 16 servicehus med totalt 573 lägenheter ut. Det innebär att det är de som kommer att bli först ut att jobba enligt de nya riktlinjerna.

Huruvida avtalen ska upphandlas igen, eller ges som verksamhetsuppdrag till den kommunala organisationen Leanlink är ännu för tidigt att säga, enligt Mikael Sanfridsson.

– Men i Koalitionen har vi som mål, vilket också var ett vallöfte från S, att öka Leanlinks andel av äldreomsorgen, säger han.

En annan förändring handlar om olika boendeformer. I dag bor de flesta äldre i sina egna hem. Men eftersom allt fler blir äldre, ökar också behovet av stöd ju längre upp i åldern man kommer. För att lätta på trycket i kön till servicelägenheter ser nu Koalitionen att man behöver bygga ut andra typer av boenden – det man kallar trygghetsboende – där behovet av insatser inte är så stort.

Ett skäl är att av de som bor i servicelägenhet i dag, så klarar sig 30 procent helt utan någon som helst insats från hemtjänsten. Något fler – 40 procent – har inte ens någon hälso- och sjukinsats.

Att den gruppen egentligen är fel målgrupp för servicelägenheterna, säger inte Mikael Sanfridsson, men konstaterar att insatser för att öka tryggheten i det egna hemmet och bryta isoleringen är faktorer som gör att många äldre kan bo kvar hemma längre och slippa flytta till service- eller äldreboende.

– Vi vet att de flesta äldre vill bo kvar hemma så länge det bara är möjligt, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!