Vår stad
Corren skrev att Linköpingsborna visade givarglädje och stark medkänsla för det lidande ungerska folket. En söndagsmorgon rastade en Röda Korset konvoj med åtta lastbilar på Stora torget. Linköpingsborna tog då chansen att lämna gåvor som sedan kördes till ett flyktingläger i Österrike.
Lions Club var mycket aktiva för Ungerns sak. Som insamlingslokal disponerade de polisens gamla lokaler vid Borgmästaregatan, som nu utgör restaurangen 1854. Där tog Lions bland annat emot kläder, sängutrustningar, konserver, kaffe och leksaker.
Även stadens specerihandlare tog emot allmänhetens gåvor som lioniterna sedan hämtade upp. Allt packades i trälådor vilka Bloms åkeri, utan kostnad, körde till järnvägsstationen för vidare transport med tåg. Redan den första dagen fylldes en hel järnvägsvagn. En rad frikostiga handlare bidrog med helt nya varor, Seydals damekipering bidrog exempelvis med en hel låda ulstrar.
Lönnbergs Bil lät hundratalet bilägare gratis få sina fordon testade mot att ett frivilligt bidrag lämnades i Lions insamlingsbössor. Företagets bilmekaniker utförde arbetet utan ersättning.
I raden av andra initiativ kan nämnas att lokala ungdomsföreningar samlade in 7 280 kronor genom att knacka dörr runt om i staden. Ett annat exempel är att Cloetta en söndag lät intäkterna från deras försäljning i biograferna runt om i landet gå till Rädda Barnens Ungerninsamling.
Arbetarkommunen och FN-föreningen med flera organisationer arrangerade en demonstration för Ungerns frihet och respekten för FN-stadgan. Tåget gick från Borggården till sporthallen. Där inledde stadsfullmäktiges ordförande Carl Johansson med att konstatera att Sovjet med kanoner lyckats krossa det ungerska folkets frihetslängtan. Huvudtalare var den ungerskfödde journalisten Stefan Szende. Han avslutade med uppmaningen att åhörarna aldrig skulle glömma att människor är beredda att dö för sin frihet.
De församlade enades om en resolution som sändes till Sovjets ambassad. De protesterade mot det sovjetiska blodsregementet och uttryckte sin förhoppning att Ungerns lidande folk snart själva skulle få forma sina liv. Man krävde även att de sovjetiska trupperna skulle dras bort från Ungern.
I en ledare skrev Corren att i västländerna hade Sovjets anseende aldrig stått så lågt som den hösten.