Det hela var givetvis en reklamkampanj för försvarsmakten och Linköping som flygstad. Men för artisterna var det ett skönt avbrott från hektiska repetitioner. De allra flesta var där, undantaget Manda och Sanna Nielsen.
Vid halv nio på morgonen åkte de från hotellet till Malmens flygfält. På bussen märktes en viss nervositet bland medlemmarna i gruppen J.E.M. Linköpingshoppet Jeremie Yumba log med spänd förväntan, medan Elli Flemström och Mergime Murati hade mer av skräck i blicken.
– Man måste ju så klart hänga med, det är en häftig grej att kunna skryta med, sa Mergime Murati.
Efter identitetskontroll släpptes sällskapet in i en konferensliknande lokal för att få veta mer om Blackhawk-helikoptrarna. En av piloterna berättade att alla måste stoppa undan lösa föremål och ta av sig mössor innan påstigning.
– Och hur gör man med peruker, sa dragshowveteranen Dennis Bröchner i gruppen Pink Pistols.
– Det är bäst att du håller i den ordentligt, annars får du jobba hårt med hårfönen sen, svarade piloten.
Efter att ha delats upp i tre grupper bar det av mot de startklara helikoptrarna på Malmens platta. Corren gjorde sällskap med The Refreshments.
– Roligt med en aktivitet vid sidan av allt repande. Klarar man det här så klarar man melodifestivalen, sa Jonas Göransson, gitarristen som de senaste dagarna väckt uppmärksamhet för sina enormt långa scenskor.
Sedan bar det upp i skyn. Snön och det grådisiga vädret fick Linköping att flyta ihop till en enda massa, vilket gjorde det omöjligt att orientera sig. Färden var lugn och behaglig till en början, men i närheten av Roxen bjöd piloten på en kraftig högergir som fick det att suga till i magen.
Efter 20 minuter var det dags för landning på fotbollsplanen vid Cloetta Center, där fans och ett pressuppbåd tog emot.
Martin Stenmarck lyste av lycka. Han gillar äventyr och sade sig ha svår att avgöra vilket som är roligast: att flyga Blackhawk-helikopter eller att sjunga i melodifestivalen.
– Det här var helt klart den bästa jobbskjutsen jag någonsin fått. Vilken otroligt kompetent besättning, de flög lugnt och fint men lät oss ändå få känna på maskinens krafter. Det här blev en bra kickstart på tävlingen, en riktig adrenalininjektion.
Hur var det att se Linköping från ovan?
– Häftigt, det ger lite perspektiv om man säger så. Jag känner mig hemma här, jag har säkert uppträtt 20 gånger i Linköping.
Hur går det i tävlingen? Många tippar dig som tvåa.
– Jag har inte läst någonting och kommer inte att göra det heller. Jag är väldigt pedantisk och har saker att jobba på ända fram till det är dags i morgon.