Stefan Ventura Àr projektledare i IT-branschen. Men nu kan han Àven kalla sig författare.
Stefan Ventura Àr egentligen projektledare i IT-branschen, men de tvÄ senaste Ären har han tillbringat kvÀllarna djupt försjunken i kartor, kommunala arkiv och medeltida handlingar.
â Jag har alltid varit intresserad av gatunamn. Det började redan under uppvĂ€xten i Vikingstad, dĂ€r gatorna heter saker som Torsgatan, Odengatan och MidgĂ„rdsvĂ€gen, berĂ€ttar han.
I de flesta större stĂ€der finns det en bok om gatunamnen; Per Anders Fogelström skrev till exempel en om Stockholm. Men Stefan upptĂ€ckte att Linköping saknar en sĂ„dan bok â och bestĂ€mde sig för att göra nĂ„got Ă„t det. Nu börjar han bli klar â drygt 300 boksidor Ă€r fyllda med kartor, bilder och historier om stadsdelar, gator, torg och broar.
â Det har varit ett rĂ€tt omfattande jobb. Det krĂ€vs nog nĂ„gon som Ă€r lite tokig för att ge sig i kast med det hĂ€r. Men jag har gjort det för att jag tycker att det Ă€r roligt. I stĂ€llet för att spela Candy Crush eller nĂ„got pĂ„ kvĂ€llarna sĂ„ har jag suttit med det hĂ€r.
Ăver 1 000 gator i Linköpings tĂ€tort finns med, och alla namn har inte den bakgrund som man först kan tro.
â Majgatan heter till exempel sĂ„ för att förstamajdemonstrationerna gick hĂ€r pĂ„ vĂ€gen till Folkets park. FrĂ„n början var det tĂ€nkt att den skulle heta Förstamajgatan, berĂ€ttar han.
Stefan Ventura berÀttar att han lÀrt sig mycket om Linköping under arbetets gÄng.
â En rolig sak med gatunamn Ă€r att de speglar sin samtid. Ta till exempel Vasastaden, som Ă€r byggd kring sekelskiftet. DĂ„ namngavs gatorna efter kungar och adelsmĂ€n. 50 Ă„r senare, nĂ€r Berga byggdes, fick gatorna namn efter yrken i metallindustrin. Det Ă€r fascinerande att samhĂ€llet kan förĂ€ndras sĂ„ mycket pĂ„ 50 Ă„r att det Ă€r helt andra saker man vĂ€ljer att lyfta fram, fortsĂ€tter Stefan.
NĂ€stan alla gatunamn har Stefan hittat en bakgrund till. Ofta har de fĂ„tt namn efter gamla gĂ„rdar eller av verksamhet som funnits lĂ€ngs gatan â som Snickaregatan och Repslagaregatan. Ă gatan gĂ„r till Ă„n, Tanneforsgatan gick till mjölkvarnarna i Tannefors. PĂ„ Barfotegatan gick man inte nödvĂ€ndigtvis barfota â gatan namngavs efter en kvinna vid namn Ulrica Barfoth som bodde dĂ€r.
En handfull gatunamn har Stefan inte lyckats hitta en bra förklaring till.
â Stengatan Ă€r ett sĂ„dant exempel. Jag har varit dĂ€r och tittat och inte hittat nĂ„gon sten ...
I VimanshÀll fick de boende anlÀgga och sköta gatorna sjÀlva. De fick ocksÄ namnge dem. PÄ ett möte i VimanshÀlls egnahemsförening 1923 fick Vimansgatan, Eklundsgatan, Liljegatan och Pilgatan sina namn. Bild frÄn Brinkbacken.
Linköping har en gammal stadskÀrna, med ett gatunÀt som Àr relativt oförÀndrat sedan medeltiden. NÀr staden brunnit har den byggts upp igen lÀngs med de gamla gatorna.
â Det Ă€ldsta gatunamnet Ă€r Sankt Korsgatan, frĂ„n 1300-talet. Men frĂ„n början hette den Sandgatan, som blev till Sandkorsgatan och senare förvanskades till Sankt Korsgatan. Men de allra Ă€ldsta gatorna Ă€r ofta de som Ă€r trafikleder idag, som MalmslĂ€ttsvĂ€gen och VĂ€stra vĂ€gen. VĂ€gar korsades i Linköping för flera tusen Ă„r sedan, innan staden fanns, berĂ€ttar Stefan.
En del gatunamn har försvunnit med tiden.
â Tjuvagatan hette sĂ„ för att den gick förbi galgbacken nĂ€ra Belvederen. Nu Ă€r den en del av DjurgĂ„rdsgatan.
Majgatan har fÄtt sitt namn efter Förstamajdemonstrationerna, som under mÄnga Är tÄgade frÄn stan via MalmslÀttsvÀgen innan de vek av hÀr för att gÄ i mÄl vid Folkets park. Ursprungligen föreslogs namnet Förstamajgatan, men till sist valdes det kortare Majgatan.
Sedan 1940-talet finns det en namnberedningskommittĂ© i Linköping. Innan dess var det lite si och sĂ„ med gatunamnen â tvĂ„ gator kunde ha samma namn, medan andra inte hade nĂ„got namn alls. Runt Stora torget fanns förvirrande nog VĂ€stra Torggatan, SydvĂ€stra Torggatan, Ăstra Torggatan och Sydöstra Torggatan.
I VimanshÀll fick de boende bestÀmma gatunamnen sjÀlva.
â Det lĂ„g utanför staden och hade enkla arbetarbostĂ€der, sĂ„ de styrande brydde sig inte sĂ„ mycket om gatorna dĂ€r, sĂ€ger Stefan.
1915 skrev stadens brandchef till politikerna och krÀvde att de skulle bringa ordning i namngivningsfrÄgan.
â DĂ„ hade de fĂ„tt ett larm om att det brann i Johannesborg. Men det fanns tvĂ„ Johannesborg och de hade tvĂ„ brandbilar. SĂ„ de fick skicka en bil till varje stĂ€lle, berĂ€ttar Stefan Ventura.
Det hÀnder att kommunens namnberedning stöter pÄ patrull. I Harvestad mötte för tiotalet Är sedan namn som KroppsvÀrmegatan och HudvÀrmegatan sÄ hÄrt motstÄnd att de fick bytas mot mer konventionella namn. 1964 hÀnde nÄgot liknande i SkÀggetorp.
â Namnberedningen tyckte att gatorna var sĂ„ krokiga att de föreslog namn som Kringelkroken, IrrgĂ„ngen, Krumeluren, Kurragömman, och Ă tervĂ€ndan. Till sist valdes Ă€ndĂ„ lite mer gammaldags namn, berĂ€ttar Stefan.
1950 hittades en stor runsten vid en Ă„ker i Kallerstad. Stenen placerades vid Ăstergötlands museum, dĂ€r den stĂ„r Ă€n idag. Texten berĂ€ttar om att Björn och Ă
sbjörn rest stenen efter fadern Vigfast som dött i England och var son till Helga. Stenen har fĂ„tt ge namn till Ă
sbjörnsgatan, Vigfastgatan, Vigfastrondellen, Helgagatan och Helgarondellen i StÄngebro/Kallerstad.
Den 11 november slÀpps boken pÄ Linköpings bokhandel.
Blir det fler böcker efter den hÀr?
â Jag har inte pĂ„börjat nĂ„got nytt. Men det hĂ€r har varit sĂ„ roligt att det absolut kan bli fler.
Stefan Ventura pÄ Göran Dyks gata. Göran Tyresson Dyk var borgmÀstare i Linköping frÄn 1648 till sin död 1666. Han Àgde den sÄ kallade VÀsterbygÄrden som lÄg vid denna plats.