I söndags meddelade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven att han avgår som statsminister i höst.
I söndags meddelade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven att han avgår som statsminister i höst.
Tidigare har han sagt att han vill fortsätta leda partiet genom valet 2022. Men att han nu ändrat sig är inte konstigt, säger statsvetaren och Liu-forskaren Johan Wänström.
– Precis som han själv nämnde så kan man som statsminister inte säga att man kanske ska fortsätta leda landet. Det är antingen eller. Förmodligen har han tänkt länge på att avgå, men meddelar det först nu när han bestämt sig.
Vad har det här för betydelse för partiet?
– I och med att Socialdemokraterna sitter i regeringsställning blir det förmodligen en lugn och ordnad process. När Mona Sahlin avgick och efterträddes av Håkan Juholt satt partiet i opposition och processen var rörig och omtumlande. Så blir det sannolikt inte nu. Partiet vill ha kontroll.
Det är fortfarande oklart hur regeringen ska få igenom sin budget under hösten. Det krävs att både Centerpartiet och Vänsterpartiet röstar på regeringens budget i stället för på sina egna.
Hade det inte varit bättre om Löfven avgått när budgetförhandlingarna var klara?
– Det finns aldrig en perfekt tidpunkt att avgå. Budgetprocessens sista vändor pågår, och jag tror att Löfven redan nu diskuterar med andra partiledare för att de ska bli nöjda och rösta igenom budgeten.
– Dessutom kommer förmodligen den nya partiledaren att ha god insyn i processen. Finansminister Magdalena Andersson, som nämnts som trolig kandidat, har själv suttit med vid förhandlingarna och Mikael Damberg, som också nämnts, var med och drev igenom januariavtalet.
"Stefan Löfven har ju inte varit någon utpräglad idealist eller haft någon särskild utstrålning. Men han har varit trygg och lyckats samla partiet i en svår tid", säger statsvetaren Johan Wänström.
Till skillnad från våra nordiska grannländer har Sverige aldrig haft en kvinnlig statsminister. Förväntningarna på att Socialdemokraterna ska ändra på den saken är höga.
Kan Socialdemokraterna välja en man och "komma undan med det"?
– Ja, om flera av de kvinnliga kandidaterna säger nej. Det är ju ingen självklarhet att vilja ta på sig uppdraget som statsminister. Grundtipset är väl att Magdalena Andersson vill, men jag skulle inte bli jätteförvånad om hon tackar nej. Och Lena Hallengren berättade ju nyligen att hon har vissa hälsoproblem, säger Johan Wänström och syftar på att Hallengren behandlas för bröstcancer.
Han fortsätter:
– Så nej, jag tror inte partiet väljer en kvinnlig partiledare till vilket pris som helst. Valberedningen kommer inte leta jättelångt ned i leden för att hitta en kvinnlig kandidat, utan det kommer förmodligen att bli någon av de tunga, erfarna namn vi redan hört.
Finansministern Magdalena Andersson spås vara den som tar över partiledarrollen från Stefan Löfven.
Stefan Löfvens avgång innebär att det blir en ny statsministeromröstning. Talmannen ska alltså återigen hålla talmansrundor och försöka komma fram till ett namn som han tror klarar riksdagens omröstning. Om han inte lyckas få fram en kandidat från Socialdemokraterna så kommer han att välja någon annan.
Finns det risk för att S förlorar regeringsmakten?
– Nej, det tror jag inte, såvida de inte väljer en kontroversiell ledare. Det ingår att oppositionspartierna ska bråka lite, men det finns ingen som är intresserad av ett nyval så nära inpå valet.
Till sist: hur kommer statsvetare som du beskriva Löfven i framtiden?
– Han har ju inte varit någon utpräglad idealist eller haft någon särskild utstrålning. Men han har varit trygg och lyckats samla partiet i en svår tid. Han har varit en samlande kraft för partiet – och till viss mån för Sverige.