Det har snart gått ett år sen Elias Aguirre kallade till pressträff utanför grindarna till den gamla Roxtunaanstalten. Han ville berätta att staten meddelat att de inte kunde sälja den mark som tillhör Tuna kungsgård och därmed skulle många års arbete med bostadsplanering öster om Ekängen vara förgäves.
Ilskan över detta besked skar över partigränserna. Numera är det Elias Aguirre (S) som är ansvarig för samhällsplaneringen, men planerna i Ekängen går långt tillbaka. Därför var hans företrädare Muharrem Demirok (C) minst lika arg.
Kommunen hade under många år arbetat fram en översiktsplan som omfattar både det gamla fängelset som Stångåstaden äger och ett betydligt större markområde som staten äger. Det som hände för snart ett år sen var att staten deklarerade att de inte ville eller kunde sälja sin mark.
Eftersom det krävs ett stort antal bostäder för att fördela kostnader för vägar och annan infrastruktur så riskerade hela projektet att falla.
Sen dess har det förhandlats på tjänstemannanivå mellan Statens fastighetsverk och Linköpings kommun.
Det senaste i denna förhandling är att Statens fastighetsverk nu kan sträcka sig så långt som att sälja en del av marken. De är villiga att släppa områden med ungskog mellan Roxtuna och Ekängen, men håller hårt i jordbruksmarken. Den vill de inte sälja.
Kommunen å sin sida hävdar att de inte kan bryta ut delar ur planen. Om de exempelvis minskar antalet bostäder med 300 så blir kostnaden för infrastruktur för hög. Det handlar om skolor, kollektivtrafik och idrottsanläggningar som måste fördelas på ett stort antal bostäder.
Förhandlingarna är inte avslutade, men just nu verkar läget låst.
Elias Aguirre är dock fortfarande hoppfull.
– Absolut, man måste se det här som ett första bud i en förhandling. Jag tror att det kan vara klart inom några månader, säger han.
Just frågan om Tuna kungsgård har varit uppe i en riksdagsdebatt och där medgav bostadsminister Peter Eriksson (MP) att den här frågan borde ha skötts bättre.
– Så här får det inte gå till. Det är inte okej. Det är inte rimligt gentemot kommunen och dess insatser och engagemang att staten först säger ja till ett projekt och sedan, i ett väldigt sent skede, stoppar det, sa han.
Förhandlingarna om marken kompliceras av att Statens fastighetsverk inte får sälja om de inte först får ett godkännande av Riksantikvarieämbetet.