Maria Dalbark och Håkan Johanson är en del av styrelsen för Linköpings föreningsarkiv. Albin Lindqvist är länsarkivarie. Tillsammans vill de nu försöka att rädda arkivet.
Håkan Johanson, vice ordförande i Linköpings föreningsarkiv, plockar fram en röd pärm ur den välfyllda hyllan. På slump slår han upp en sida och visar en verksamhetsberättelse från Linköpings Typografklubb – ett dokument som skrevs år 1885. Här, i källaren under Linköpings stadsbibliotek, finns 1 865 hyllmeter med handlingar, mötesprotokoll, foton och tidningsurklipp från Linköpings föreningsliv. Arkivet startade år 1968 – men riskerar nu att stängas.
– Om vi inte har en arkivföreståndare kommer vi inte att kunna hålla öppet överhuvudtaget, då kommer vi inte att kunna använda arkivet. Då blir det egentligen bara en lokal som är till för förvaring, säger Håkan Johanson.
Föreningen har, ända sedan starten, fått arbetsmarknadsstöd för att kunna ha en arkivföreståndare anställd. Tidigare var stödet mer långsiktigt men sedan 2019 har det utgjorts av ett så kallat Nystartsjobb. När stödet löpte ut vid årsskiftet sa Arbetsförmedlingen nej till en förlängning. Det alternativ föreningen har nu är att anställa en helt ny arkivföreståndare och därigenom få ett nytt nystartsbidrag.
– Men det är ingen långsiktighet. Vi vill inte behöva, ständigt och jämt, känna den här osäkerheten och det är inte lätt att hitta rätt person för uppgiften. Det skapar en ryckighet som inte är bra för någon, säger Håkan Johanson.
– Det finns mig veterligen inget föreningsdrivet arkiv som har råd att ha fast anställd personal. Ekonomin tillåter inte det, säger Albin Lindqvist, länsarkivarie vid Östergötlands Arkivförbund.
"Om arkivet blir obemannat finns det en risk att föreningar plockar hem sitt material. Då är det inte lika skyddat för framtiden", säger Albin Lindqvist medan Maria Dalgard berättar att föreningsarkivet inte skadats när biblioteket brann.
I arkivet kan kommunens föreningar förvara sina handlingar medan studenter, forskare och andra intresserade kan förkovra sig i materialet. Arkivföreståndaren tillgängliggör dokumenten och arkiverar också det material som kommer in.
– Ett föreningsarkiv av det här slaget är som en del av den demokratiska infrastrukturen som är värdig en stad stor som Linköping, säger Albin Lindqvist.
– Om man ska förstå vad som händer i världen, vad det är som har tagit oss hit, är föreningsdokumenten en viktig del, fyller Håkan Johanson i.
Föreningen får i dag ett kommunalt bidrag motsvarande 110 000 kronor samtidigt som kommunstyrelsen står för lokalkostnaden. Nu, för att få en mer långsiktig lösning, har föreningen ansökt om ett stöd på 250 000 kronor.
Vid föreningsarkivet kan föreningar i Linköping lämna mötesprotokoll och dylikt. Materialet loggas i ett system och digitaliseras. Här kan studenter eller forskare söka och hämta material som fångar deras intresse.
Gustaf Appelberg (L) är ordförande i kultur- och fritidsnämnden:
– Vi kommer att fortsätta att stötta föreningen men vårt dilemma, som vi har emellanåt, är att vi måste fördela vår pott lika mellan alla föreningar som söker. Därför överstiger det höjda bidraget våra möjligheter.
– Vi har också bett föreningen att ta kontakt med arbetsmarknadsnämnden. Det här handlar ju om arbetsmarknadsinsatser så kanske finns det andra vägar att gå, fortsätter Gustaf Appelberg.
Nämndordföranden menar också att det bör finnas fler aktörer som är angelägna om att Linköpings föreningsarkiv ska kunna fortsätta i dagens format.
– Då tänker jag på till exempel idrottsföreningar eller universitetet, säger han.
Maria Dalgard, Albin Lindqvist och Håkan Johanson förkovrar sig i en verksamhetsberättelse från 1800-talet.
Kultur- och fritidsnämnden kommer att fatta beslut i ärendet under april eller maj månad – men den 1 maj tvingas föreningens arkivföreståndare att sluta om en lösning inte har uppenbarat sig.
– Vi behöver väldigt snart ett svar. Om vi inte får ett svar får vi givetvis ta ställning till hur vi gör då, säger Håkan Johanson.
– Vi tänker försöka med alla tänkbara spår, fortsätter han.