Boinstitutet är ett initiativ från Hyresgästföreningens Riksförbund. Institutet sammanställer bland annat rapporter om bostadssituationen i Sverige och arrangerar seminarier för att diskutera framtida lösningar på bostadsfrågan. En av idéerna som ligger på bordet just nu är att uppmuntra såväl kommunala som privata företag att häva sina inkomstkrav som gäller vid uthyrning. 2016 avskaffade Göteborg inkomstkraven hos de allmännyttiga bolagen och AB Miner, det kommunala fastighetsbolaget i Västerås, kräver sedan tidigare i år inte längre en specifik inkomst för att få hyra.
– Uthyrningsreglerna skiljer sig mycket runt om i landet. Vi välkomnar att kommuner har som ambition att erbjuda bostäder till alla sina invånare, att ta bort inkomstkravet kan vara en väg att gå, det möjliggör exempelvis för unga att få tillgång till sin första bostad, säger Moa Andersson som är verksamhetsledare på Boinstitutet.
Men modellen som Boinstitutet presenterar är inte aktuell för Linköpings kommunala fastighetsföretag Stångåstaden som förvaltar 18 500 lägenheter i staden. När Stångåstaden sätter inkomstkraven utgår man från Konsumentverkets beräkningar av "skäliga levnadskostnader". Inkomstintyget ska redovisas sex månader framåt.
– Vi räknar in alla ersättningar man tar emot. Vi känner ett ansvar att inte dela ut lägenheter till människor som inte har möjlighet att långsiktigt att bo kvar i lägenheten. Kunden ska ha möjlighet att betala och vi ska inte lura in personen i något den inte har råd med, säger Ulf Gustavsson som är förvaltningschef på Stångåstaden.
Moa Andersson på Boinstitutet menar att bostadsräkningen är såpass prioriterad i en människas liv att det är ett starkt argument för att avskaffa kraven. Idag finns det också andra former av anställningar som projekt- och timanställningar som kan göra det svårt att visa upp ett inkomstbevis sex månader framåt.
– Betalningsviljan är mycket starkt, för alla behöver en bostad. Hemmet är en grundtrygghet och en förutsättning för ett tryggt liv och öppnar möjligheten att studera eller arbeta. Erfarenheterna från de kommuner som avskaffat inkomstkraven är att låginkomsttagare är lika bra som höginkomsttagare på att betala hyran, säger hon.
Adam Cocozza, VD för det privatägda fastighetsbolaget Botrygg i Linköping, är inne på Stångåstadens linje.
– Vi ser gärna att dem vi hyr ut till har en stadigvarande inkomst som kan visa upp någon form av hyresbetalningsförmåga för att minimera vår hyresrisk, säger han.
Elias Aguirre (S) är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden fram tills årsskiftet. Socialdemokraterna har inte tagit ställning i frågan.
– Det är Stångåstaden som gör den bedömningen om de ska ha det. Jag tror det är viktigt att det finns en kontroll av dom som flyttar in så man inte öppnar upp för brottsliga personer och svarta pengar som betalning. Man får visa tydligt att man har en inkomstkälla, sen kan den vara olika under olika delar av livet.
Efter nyår tar Muharrem Demirok (C) över som ordförande i samma nämnd. Hur inkomstkravet kommer att hanteras då är oklart.
– För flera år sedan såg vi över det, vi såg att inkomstkraven ledde till att familjer faktiskt inte fick lägenhet i allmännyttan. Då hade vi en djupgående diskussion, och gjorde vissa förändringar. Hur vi står idag vet jag inte just nu. Det är en fråga som kommer komma upp men det är för tidigt att svara på den i det här läget.