Stadsmissionen har verksamhet för utsatta EU-migranter men även för andra som behöver organisationens stöd. Stadsmissionens direktor Sanna Detlefsen konstaterar att det är kallt att sova utomhus oavsett tid på året.
– Och det är lika hemskt att inte ha en bostad, säger hon.
Kylan gör utsattheten extra stor – och under pandemin måste Stadsmissionen och andra organisationer begränsa hur många som får släppas in i lokalerna. Man tvingas prioritera vilka som ska få komma in; den som inte har någon annan plats att värma sig på måste få gå före den som kan få komma in hos en vän med bostad eller kan hitta andra lösningar.
Ana-Maria Cepoiu är projektsamordnare inom Stadsmissionens verksamheter Crossroads, som vänder sig till ekonomiskt utsatta individer som lever utan ekonomisk ersättning. Asenia Giagtzidou är projektledare för EU-projektet ”Pentru tine” som vänder sig till utsatta EU-medborgare i Östergötland. De ser att behovet av hjälp är stort.
– Det är omänskligt att behöva sova utomhus i den här kylan som varit, säger Ana-Maria Cepoiu.
Stadsmissionen har ett partnerskap med Linköpings kommun där kommunen betalar för en viss del av verksamheten. För några år sedan ingick att kommunen bekostade ett härbärge där EU-migranter kunde tillbringa nätter inomhus under den kalla årstiden. Numera finns inget härbärge. Under vinterns iskalla veckor skickade Stadsmissionen en fråga till kommunens frågelåda om det fanns en tanke att öppna lokaler för tillfällig övernattning. Men fick till svar att det inte fanns.
– Vissa andra städer har en strategi som aktiveras när temperaturen går under en viss gräns, berättar Asenia Giagtzidou.
Kommunalrådet Muharrem Demirok (C) med ansvar för samhällsstrukturfrågor säger att kommunen valt att samverka med ideella organisationer istället för att själva stå för verksamheten. Kommunalt akutboende finns, men ibland vill hjälpbehövande inte dit.
– Många av de här människorna känner djup misstro mot myndigheter, efter erfarenhet från sina hemländer, säger han.
Inom Crossroads hjälper Stadsmissionen migranterna med basbehov som mat, kläder, hygien och filtar. Pentru Tine organiserar gruppaktiviteter med rådgivning om hur de kan söka sjukvård, eller organisera en hemresa.
– Vi har fokus på att ge dem egenmakt, säger Asenia Giagtzidou.