Fredrik Ek är förvaltare på kommunen. Han har låtit städa ur husen invändigt och nu under våren ska sophögarna utomhus plockas bort.
– Det måste vi göra, men i höstas när vi skulle städa så fick vi ett pris på ett par hundratusen, så då tog jag inomhus då och resten får vi ta nu, säger han.
Därutöver ska han sätta igen de uppbrutna dörrarna, men mer än så blir det inte.
Samtidigt finns det ett intresse från andra delar av kommunen. Förra året hade omsorgskontoret tillsammans med det kommunala bolaget Bryggaregården långt gångna planer på att bygga om husen till gruppbostäder. Av detta blev inget. Dels skulle en ombyggnad riskera att förstöra det kulturhistoriska värdet, dels pågår en förändring av detaljplanen för området och det är ännu oklart om bostäder kommer att tillåtas.
– Det är inte säkert att det kommer att gå, det är en prövning som pågår. Det är alldeles för tidigt att svara på om det går att ha bostäder,säger Ali Hajar som är den tjänsteman som just nu utreder området.
Han är väl medveten om vilket skick husen är i.
– Men gården berättar en fantastisk historia om vad som hände i Sverige för inte allt för länge sedan om hur jordbruksarbetare levde. Så det finns ett kulturhistoriskt intresse, säger han.
Kommunalrådet Muharrem Demirok (C), som är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att kommuner generellt är dåliga ägare när det handlar om hus som ska bevaras.
– När den här typen av byggnader kommer i en kommuns ägo är det nästan alltid så att de går mot en sakta död. Kommuner som ägare av kulturhistoriska byggnader är olämpliga eftersom det konkurrerar med vår kärnverksamhet. Ska vi lägga pengar på förskolelärare eller byggnader? säger han.
Helt säkert kommer förfallet för Kallerstad gård att fortsätta ytterligare några år.