– Det värsta är den pedagogiska tanken, eller snarare bristen på tanke, säger han. Jag har pratat med många, både modermålspedagoger och förskollärare, och ingen tror att man kan utveckla ett barns språk med bara tekniska hjälpmedel. Kommunikation är den viktigaste delen i språkinlärning.
Fram till i somras hade Alexander, som då gick sitt sista år i förskolan, tillgång till en rysktalande modersmålspedagog som besökte förskolan och undervisade i språket en gång per vecka.
– Det tyckte både vi och Alex var fantastiskt och språkutvecklingen fungerade bra, säger Rickard Lönn.
Nu börjar Alexander i förskoleklass och samtidigt blir Jonathan stor nog att få stöd av en modersmålspedagog. Rickard och Liudmila tog kontakt med skolan för att se hur språkstödet ska ordnas.
– Då får vi höra att modersmålspedagogerna ska dras in och ersättas av ordinarie svensktalande förskolepedagoger, säger Rickard.
Han frågade hur det ska gå till och fick svar av enhetschefen: "stödet till barnen innebär att vi har sagor, ser film, sjunger sånger, visar texter och liknande på flera språk". Det finns ingen konkret plan, utan insatserna vävs in i vardagsarbetet när det passar.
– Det blir svårt att utvärdera och följa upp resultatet utan att ha en plan eller ett mål, konstaterar Rickard Lönn. Och vem ska bedöma hur barnet utvecklas i sitt modersmål om läraren inte kan språket?
Bakgrunden till förslaget att dra in modersmålspedagogerna är den kritik som kommunen fick 2012 från Skolinspektionen. Språkstödet ska ges till alla barn som har behov, oavsett ålder, skrev Skolinspektionen och det ska ske inom ramen för förskolans dagliga verksamhet.
Det innebär att systemet med att modersmålspedagogerna åker ut till förskolorna inte längre fungerar, enligt barn- och ungdomschef Lars Rejdnell. Antalet förskolor är allt för många.
Nu föreslås i stället att åtta nya processtödjare ska placeras på familjecentraler och på mottagningsenheten för nyanlända. De ska kartlägga barnens behov och vara stöd till förskolorna.
Två utvecklingsledare ska vara teamledare för processtödjarna och se till att det finns digitala hjälpmedel att tillgå. Kostnaden för satsningen beräknas till drygt 10 miljoner kronor. Det konkreta ansvaret för insatserna läggs på förskollärarna.
Det innebär en ökad arbetsbörda, konstaterar Lärarförbundet som kritiserar förslaget. Arbetsgivaren har inte kunnat visa att förändringen bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, som skollagen kräver, menade facket i MBL-förhandlingarna och ville bland annat börja med en pilotstudie i bara ett skolområde.
– Hela förslaget är luddigt, konstaterar Rickard Lönn, Linköpings kommun tycks inte ta frågan på allvar.