I Almedalen håller man därför ett seminarium som riktar sig till politiker och kollektivtrafiken i hela landet och inte minst till skolchefer.
– För att jämna ut trafiktopparna så behöver man se över effekter på skolscheman, lokalutnyttjande och andra grupper exempelvis personal. Det krävs ett samarbete mellan skolvärlden och kollektivtrafiken i den här frågan, säger Sofia Malander, Östgötatrafikens vd.
I Linköping står skoleleverna för nästan 40 procent av resandet i kollektivtrafiken mellan klockan 07.30 och 08.00. Under den tiden använder Östgötatrafiken alla sina bussar fullt ut. Lite senare kan flera fordon gå nästan tomma, eller inte utnyttjas alls.
– Varje buss kostar cirka en miljon kronor i fasta kostnader varje år. Det görs ungefär elva miljoner resor om året i Linköping. Mycket små förändringar kan frigöra stora resurser, som i stället kan användas för att öka utbudet för nya resenärsgrupper, säger Sofia Malander, Östgötatrafikens vd.
Tidigare forskning utförd av Helene Lidestam vid Linköpings universitet och Carolina Camén vid Karlstads universitet i samarbete med Nationellt centrum för kollektivtrafik, K2, visar att Så kallad peak-trafik anses av aktörerna i branschen vara den faktor som driver kostnaderna allra mest. För att mäta betydelsen av att kapa toppen av peak-kurvan gjordes en studie tillsammans med bussoperatören Nobina i en mellansvensk region. Resultaten presenterades av Liu-forskaren Helene Lidestam i vintras. Och genom att förskjuta tiden då skolungdomarna kommer in i trafiksystemet med bara några minuter kunde man gå från 75 stadsbussar till 67 stadsbussar – och alltså spara miljontals kronor.
– Men vår tanke är inte att spara pengar. Syftet är att investera i utökad turtäthet och i att locka nya kunder. En del av vårt uppdrag är att nå hållbarhetsmålen och att konkurrera med bilen. Det är svårt när bussarna är fullsatta under morgonturerna, säger Sofia Malander.
Det är välkänt att resenärerna är känsliga för exempelvis hur ofta bussarna går, trängsel och hur lång tid som resan tar.
– Enligt gjorda analyser skulle den här förändringen kunna leda till över en miljon fler hållbara resor i kollektivtrafiken i Linköping, säger Malander.
Forskningsprojektet på Liu har statligt stöd genom Vinnova. Projektpartners förutom Östgötatrafiken är Karlstads universitet,
VTI, K2, Nobina och Sveriges Bussföretag. Nu satsar Linköpings universitet vidare på forskningen och utlyser en doktorandtjänst.
– Det är relevant för kollektivtrafiken i hela Sverige. Men det finns också forskning som visar att elever kan prestera bättre om de får sova längre på morgnarna. Det finns flera vinster med det här, konstaterar Helene Lidestam.