Tidigare i veckan skrev vi om den lex Sarah-anmälan som utfärdats vad gäller mordet på Sanije. Nu berättar Per-Olof Andersson, socialchef i Motala kommun, om sina tankar:
– Detta är en jättetragisk händelse. Vi är tveksamma till om det är läge för en anmälan enligt lex Sarah, men i utredningen säger vi ändå att omständigheterna gör att det bör göras en anmälan.
Vilka faktorer får er att tvivla?
– De perspektiv, möjligheter och den information vi fått att arbeta utefter. Men det är bra att Ivo får titta på det här och lämna sina synpunkter.
Vad visste ni egentligen om relationen mellan Sanije och hennes exmake?
– Vi visste inte så mycket, eftersom de inte bott i Motala kommun på nio år.
Visste ni inte att hon bott i skyddat boende?
– Vi hade fått information om att hon flyttat till ett skyddat boende och sedan att hon flyttat därifrån och inte längre hade någon sekretessmarkering. Sedan fick hon sekretessmarkering igen och vi vet inte varför.
I den anmälan som utfärdats enligt lex Sarah bedöms det finnas ett allvarligt missförhållande vad gäller hanteringen av Sanijes situation. Samtidigt skriver socialkontoret i sin utredning att de "gjort allt som ska göras".
Anser du att ni gjort det?
– Ja, utifrån barnperspektivet ser vi att vi gjort allt som ska göras. Sedan ser vi att det inte räckte till, men utifrån den information vi hade kan jag inte se att vi skulle gjort någon annan bedömning.
Samtidigt ändrar socialkontoret rutinerna vad gäller besök för föräldrar med gemensam vårdnad, likt de som Sanije och hennes exman gick på. Nu ska inga föräldrar som befunnit sig i relationer där det förekommit våld ha besök samma dag.
Varför tillämpar ni dessa rutiner om ni inte gjort fel?
– Det handlar om att göra en förstärkning av riktlinjerna och våra försiktighetsåtgärder, för att sådant här inte ska ske igen.
Framöver behöver socialkontoret mer vägledning i hur ärenden som rör flera kommuner ska hanteras, menar Andersson.
– Det är Socialstyrelsen som ger vägledning åt oss och det skulle vi behöva i den här frågan. Jag skyller inte på någon kommun, utan det är lagstiftningen och sekretessen som gjort att vi inte fått all information.
I detta fall var fyra kommuner inblandade. Dessa kunde, till följd av den sekretess som råder mellan kommuner, inte delge varandra nödvändig information, belyser Andersson.
Enligt socialtjänstlagen får information mellan kommuner delas ut vid vederbörandes godkännande. Frågade ni Sanije om ni fick begära ut information från andra kommuner om hennes situation?
– Jag kan inte svara på om vi ställde den frågan konkret eller inte. Mamman var väldigt anonym och jag kan inte svara i detalj på hur mycket vi frågade, men vi pratade med henne och frågade varför hon hade sekretessmarkering och det skulle vi inte bry oss om.
Ni skriver i utredningen att kommunen nyligen utbildat, och fortsatt ska utbilda, sin personal inom ämnet våld. Hade ni bristande kunskaper innan?
– Vi utbildade vår personal i de här frågorna även innan den här händelsen.
Det står ingenting i er utredning om rutiner, varken tidigare eller förändrade, vad gäller att möta upp klienter som lever under hot och ska till möten. Hur tänker du kring det?
– Det är inte ovanligt att vi hämtar upp personer, men i det här sammanhanget hade vi inte uppgifter om att det behovet fanns.
Istället väntade en taxi på Sanije när hon anlände till resecentrum.
– Utifrån restriktionerna fick vi inte ha mer än två personer åt gången i vår bil och det hade det blivit om vi hämtat mamman.
Hur tänker du kring det faktum att Sanije kanske hade levt idag om en socialsekreterare mött henne på stationen?
– Det kan bara bli hypotetiska svar. Vi utgick från den information vi hade. Skulle vi vetat att det var såhär stora risker skulle föräldrarna aldrig fått ha umgänge på samma dag och det skulle heller inte varit känt var de hade umgänge.
I er utredning står det att en styrgrupp ska sammanträda när det förekommer våld i relationer. Sammanträdde någon styrgrupp i det här fallet?
– Nej. Styrgrupperna startar direkt när det uppdagas våld i nära relation. Här hade vi inte den informationen och det gällde heller inte vår kommun. Vi hade bara barnen.
Vi har varit i kontakt med Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som bekräftar att de mottagit en anmälan enligt lex Sarah i ärendet.