Vilka du följer på internet kan definera din världsbild, sade internetexperten Måns Jonasson.
Nästan alla, hela 94 procent, av den svenska befolkningen använder sig av internet enligt internetstiftelsens årliga rapport. De flesta använder det varje dag. Internet nyttjas på arbetsplatser, för kommunikation och för identifikation med mobilt bank-ID. Det mesta underlättas och blir bättre av digitaliseringen, men det finns negativa konsekvenser. Många blir varje år utsatta på internet, där unga tjejer är den mest utsatta gruppen.
– 21 procent av flickor uppger att de fått stötande eller obehagliga bilder skickade till sig av personer de inte känner. Men i samtal antyds det vara betydligt fler, sade internetexperten Måns Jonasson från scenen i Collegium.
Bedrägerier är vanligt förekommande, över hälften av alla Sveriges internetanvändare uppger att de utsatts för bedrägeriförsök. Under 2022 har över 1 miljon fått falska samtal som ett försök till bedrägeri, enligt Måns Jonasson.
För att värna om sin integritet på internet är det en majoritet av svenskarna som inte tillåter platsinformation, tillgång till kamera eller tillåter cookies.
– Själv har jag blivit så trött på rutan så jag bara tillåter, sade Måns Jonasson och skrattade. Många i publiken kände nog igen sig och instämde med skrattet.
Internetstiftelsen har även sett vilka appar svenskarna använder, där Youtube, Facebook och Instagram ligger i topp.
– Ni ser också att flashback är större än twitter, sade Måns Jonasson.
Vilket leder in på diskussionen om källkritik, ett ämne Mathias Cederholm har stor kunskap inom. Han är administratör för Facebookgruppen Källkritik, Fake news och faktagranskning som har över 25 000 medlemmar. Under torsdagen befann han sig på innovation day för att prata om källkritik i samband med digitaliseringen.
En viktig del i källkritik är att reflektera över ens algoritmer, vilket är en funktion som samlar in information baserat på ens internetanvändning och anpassar flödet därefter. Det vi ser på internet är baserat på vår tidigare aktivitet, speciellt om vi engagerat oss.
– Engagemanget på sociala medier drivs mestadels av ilska, sade Mathias Cederholm.
Algoritmer utformas av engagemanget och användaren får upp mer liknande material, vilket kan ge en skev världsbild. Därför anser Mathias Cederholm att algoritmer bör förändras.
– En brobyggande algoritm skulle leda till att olika människor möts och istället för att skicka arga emojis kunna föra en sansad diskussion.