Asklundska villan sedd från sydväst. Till höger skymtar den 1908–09 uppförda jugendvillan som revs på 1970-talet. Bortom Asklundska villan ses Kronomagasinet och bortom det den gamla fattigstugan. Bilden är tagen på 1930-talet
Vår stad
Villan, som är uppförd med tegel från Ljungs tegelbruk, stod färdig 1894 och motsvarade såväl den tidens högsta mode som modernitet. De asymmetriska fasaderna är tidstypiska. Samma sak gäller byggnadens rika formspråk med de på 1890-talet så populära tinnarna och tornen. Balkonger tillhörde även de tidens moderniteter liksom alla smidda dekorationer. Entréportalen, i nyrenässans, är likaledes rikt arbetad.
I grunden inmurades i november 1893 en zinklåda med ett exemplar vardera av Corren och Östgöten samt några mynt och en beskrivning av Asklunds tobaksfabrik.
Ernst Asklunds far, Jon Asklund, hade utvecklat sin tobakstillverkning till en betydande industri. Snus var företagets främsta produkt. Firman var störst i Skandinavien på tuggtobak. Asklund annonserade att hans kronsnus var ”fritt från alla skadliga ingredienser och består uteslutande af ren tobak”.
År 1899 var Asklunds ännu utan konkurrens det företag i staden som hade det högsta tillverkningsvärdet. Firman hade då 96 anställda. I början av 1900-talet vände såväl konjunkturerna som lyckan för tobaksfabriken. Ernst Asklunds dödsbo tvingades 1908 i konkurs. Några linköpingsborgare försökte förgäves blåsa liv i rörelsen. Vid en auktion i augusti 1908 spreds fabrikens maskiner och övriga utrustning till Göteborg, Malmö och Norrköping. Tobakstillverkningen i Linköping, som med ett par uppehåll bedrivits sedan 1734, var därmed historia.
Fru Elin Asklund på villans altan tillsammans med de tre äldsta av familjens fem barn. Balkonger och altaner blev på 1890-talet allt vanligare på elegantare byggnader. Bilden är tagen i september 1896.
Asklunds försäljningschef Oscar Almgren hade rätten till ”recepten” och startade 1908 tillverkning i Norrköping med Asklunds Linköpingssnus som en av produkterna. År 1915 bildades Svenska Tobaksmonopolet och Asklundsprodukter försvann för alltid från tobakisternas hyllor.
Efter konkursen 1908 kom villan att upprepat gå i handel. Fastigheten köptes omkring 1950 av Elverket, vilket 1961 ombildades till Tekniska Verken. Elverket lät inreda fyra lägenheter i villan. Efter att varit rivningshotad rustades byggnaden 1987 och blev kontor och konferenslokal.
Asklundska villans entréparti är på tidstypiskt vis markerat genom den rikt dekorerade omfattningen. Byggnadens fasader är asymmetriska med olikformade fönster som placerats efter rummens behov.
Asklundska villan är ritad av norrköpingsarkitekterna P A Löfgren och Gustaf Paulsson. Ritningarna bearbetas något av stockholmsarkitekterna Fritz Ullrich och Eduard Hallqvist, vilka samtidigt ritade Jonn O. Nilsons palats vid Stora Torget. För byggnadsarbetena svarade verkmästare C G Nyberg, som också svarade för uppförandet av Jonn O. Nilsons palats. De totala kostnaderna för Asklundska villans uppförande var 35 735 kronor.