I december 2015 beslutade regeringen, på grund av en mer orolig omvärld, att återuppta totalförsvarsplaneringen. I totalförsvaret ingår det militära samt det civila försvaret. Målet är att ett nytt totalförsvar ska stå färdigt år 2020. Det civila försvaret består bland annat av statliga myndigheter, kommuner och landsting. Försvaret ska se till att de samhällsviktiga verksamheterna fungerar om beredskapen höjs, såsom värme, vatten, vård och kommunikation. För att det ska fungera kommer flera östgötar på olika myndigheter att krigsplaceras.
Det innebär att de samhällsviktiga aktörerna säkrar upp sin personal under ett eventuellt krig så de inte placeras någon annanstans.
– Det finns en politisk vilja att skynda på planeringen kring krigsplacering. Anledningen till det är för att man vill veta hur mycket resurser de olika verksamheterna har att jobba med om det skulle bli höjd beredskap, säger Magnus Dyberg-Ek, verksamhetssamordnare på Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB.
Målet är att arbetet med krigsplaceringarna ska vara klart innan 2018 års slut. En del aktörer har redan påbörjat sitt arbete, medan andra börjar efter årsskiftet.
– När det stod klart att man ville börja planera för ett civilt försvar igen så var det flera myndigheter som menade att de inte hade några resurser för att påbörja detta. Därför delas det nu ut 430 miljoner kronor de kommande tre åren, 2018 till 2020, till de olika aktörerna kring det civila försvaret, säger han och fortsätter:
– Det är först och främst de samhällsviktiga myndigheterna som fått uppdraget om att krigsplacera först, men eftersom kommuner och landsting också får pengar i januari kommer vi även stödja dem i deras planering, säger Magnus Dyberg-Ek.
En myndighet som redan satt i gång med det här arbetet är länsstyrelsen.
– Krigsplaceringarna hos oss ska vara klara före december nästa år. Det är extra viktigt för oss eftersom länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet, säger Jenny Knuthammar, försvarsdirektör på länsstyrelsen i Östergötland.
Hur utser ni vilka som krigsplaceras?– Vi gör en analys över behovet och så gör vi en bedömning utefter det. Det kan ju hända att någon på länsstyrelsen är med i en annan organisation, till exempel hemvärnet, och då riskerar vi att personen krigsplaceras där i stället. Därför är det viktigt att planera för att säkra upp vilken personal man kan räkna med under höjd beredskap, säger Jenny Knuthammar.