I början av oktober i år ansökte socialnämnden i Linköping att de tre barnen skulle skiljas från sina föräldrar eftersom det ansågs finnas en påtaglig risk för att barnens hälsa och utveckling skulle skadas på grund av allvarliga brister i hemmet. Vid fjorton tillfällen hade socialsekreterare besökt hemmet och då noterat brister. Slutsatsen blev följande: "Det är inget normalt stök i hemmet utan en sanitär olägenhet som inte kan beskrivas på annat sätt än misär."
Ett av barnen sov på två hoplagda spjälsängsmadrasser med en prydnadskudde som kudde och en morgonrock till täcke. Ett annat barn sov i en enkelsäng som saknade lakan. Under utredningens gång byttes en madrass ut mot en tältsäng eftersom madrassen var full av svartmögel. På ovanvåningen, där barnen sov, var det mycket stökig. Använda blöjor, strykjärn, använt portionssnus och en lång sax låg framme. På undervåningen låg en burk med stark medicin framme på golvet.
Socialtjänstens personal noterade även att barnen saknade "åldersadekvata leksaker" och att föräldrarna varken läste, sjöng eller på annat sätt aktiverade sig med barnen. Det yngsta barnet lämnades under långa stunder utan tillsyn och sågs under utredningens gång ute i trädgården endast tillsammans med sina syskon.
Föräldrarna och deras vittnen tillbakavisade socialnämndens uppgifter och menade att utredningen innehöll flera felaktigheter.
Familjen har tidigare varit föremål för utredningar när de bott i två andra kommuner i länet. Så sent som i juni 2015 begärde en socialnämnd att barnen skulle omhändertas enligt LVU. Den gången sade dock förvaltningsrätten nej till begäran. Denna gång går dock domstolen på socialnämndens linje. Enligt förvaltningsrätten är omsorgsbristerna och hemförhållandena så allvarliga att barnen omedelbart ska beredas vård utanför hemmet enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.