Exempel på komplikationer som kan uppstå är att barnet vaknar upp under röntgenprocessen eller inte somnar överhuvudtaget.Vilka barn som är lämpliga att genomföra MR undersökningen på det här sättet väljs ut av narkosläkare, vidare övervakas barnen under och efter undersökningen.
Att utföra magnetkameraundersökning på små barn kan ofta vara förenat med stora utmaningar för personalen. Detta då det trånga utrymmet och höga ljudet gör det svårt att få barnet att ligga blickstilla under hela undersökningen. Därför har oftast de små patienterna sövts av, en redan hårt ansatt, narkospersonal.
För att erbjuda fler tider för MR-undersökningar utvecklades, i samverkan med narkospersonal, en metod för att ge läkemedel för att barnen ska somna direkt av röntgensjuksköterskorna. Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna var först ut i Sverige med den nya metoden som snabbt fick ett genomslag inom sjukvården.
En av de som fick upp ögonen var docenten och röntgensjuksköterskan Johan Kihlberg på US, som snabbt började börja dra i trådar för att implementera metoden även på sin arbetsplats. I samband med pandemins intåg behövde arbetet effektiviseras på grund av högt tryck på narkospersonalen, vilket gav Johan en öppning att återigen presentera metoden för en nu mer lyhörd ledning.
Tekniken används av flera sjukhus och barnkliniker, men då är det oftast barnkliniken eller narkosavdelningen som utför sederingen. Att röntgensköterskorna själva gör det hör desto mer till ovanligheterna. Johan Kihlberg ser bara fördelar med upplägget på US röntgenavdelning.
– Den tydligaste fördelen är att barnen inte behöver gå runt på sjukhuset till olika enheter för att de ska förmedicineras och sövas för att sen komma hit. Nu kommer de till röntgen, de somnar till här, de vaknar upp här och sen går de hem.
– Och föräldrarna är med hela tiden. Vilket gör att det blir en tryggare stämning, fyller Elin Algotsson, även hon röntgensjuksköterska, i.
Metoden används endast på små barn som väger mindre än 20 kilo. Totalt har omkring 270 barn sederats med hjälp av nässprayen sedan metoden implementerades i september 2020. 96 procent av dessa har utförts utan några som helst komplikationer.
– Från början tänkte vi att vi hade varit jätteglada om vi skulle nå 50 procent lyckade undersökningar. Därför att då är det ju vartannat barn som slipper vänta en jättelång tid för att gå igenom narkos. Så med den synvinkeln så är 96 procent väldigt bra.
Barnen sövs med dexmedetomidine (dexdor), som ges i form av nässpray.
Men att börja använda metoden på större barn är i nuläget inte aktuellt. Detta då man inte vill riskera något i samband med att dosen blir större. Större volymer nässpray kan innebära att läkemedlet sväljs ner istället för att tas upp av slemhinnan i näsan.
– Det kostar ingenting för läkemedlet används redan. Sen är det mycket billigare då det annars är personalen som kostar. Vi har räknat lite grann på kostnaderna och kommit fram till att vi kunnat spara in ungefär två miljoner kronor tack vare den här tekniken. Sen har vi även gjort en vetenskaplig utvärdering. Då såg vi att bildkvalitén är om inte bättre, så åtminstone lika bra. Och det viktigaste – att det tar betydligt kortare tid totalt sett, säger Johan Kihlberg.
Totalt är det tre endast röntgensjuksköterskor som genomgått utbildningen för att kunna utföra sövningen. Detta för att just dessa tre ska vara vana vid proceduren, som inte görs jätteofta.
– Sen vet vi att narkospersonalen bara är en våning upp. Så de kommer ju hit snabbt om det skulle vara någonting, förklarar Elin Algotsson.