2014 blev det varmaste året någonsin i Sverige, och blickar man framåt så är de kalla, snörika svenska vintrarna i det närmaste utrotningshotade, åtminstone i vår del av landet. I Östergötland var medeltemperaturen vintertid -2,8 grader under åren 1961-1990. Men på de senaste 20 åren har de flesta vintrar varit milda och medeltemperaturen har ökat med drygt en grad. Beroende på vilket klimatscenario man väljer så kommer de östgötska vintrarna att ha blivit i genomsnitt 3-6 grader varmare år 2100.
Hela världen går mot högre temperaturer, men i Sverige går förändringen ovanligt snabbt. Temperaturökningen i Sverige har varit ungefär dubbelt så stor som förändringen i global medeltemperatur sedan slutet av 1800-talet.
Vintertid i Sverige är förändringen ännu mer markant, här är temperaturökningen betydligt större än de globala genomsnitten. Det beror framför allt på vår närhet till Arktis. Där minskar mängden is dramatiskt och då blir luften som sveper ner från norr varmare. Det påverkar framför allt vintrarna i norra Sverige, men har även effekter nere på våra breddgrader.
SMHI:s klimatscenarior bygger på en syntes av nio olika klimatmodeller. Alla pekar i varierande grad på samma sak: Vi kommer att få fler grågröna vintrar i framtiden.
Men än är det för tidigt att köra skidorna till tippen, klimat och väder påverkas av många faktorer.
– Generellt sett får vi allt fler milda vintrar, men vi kommer fortfarande att få snörika vintrar lite då och då, säger Ingrid Gudmundsson, kommunikatör på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.
Naturliga variationer i atmosfären över Nordatlanten, den Nordatlantiska oscillationen, NAO, kan förändra lågtrycksbanorna och göra att vi då och då får kalla och snörika vintrar. Det var det som gjorde vintrarna 2010 och 2011 ovanligt kalla i Sverige. I år är situationen en annan, med ett ständigt flöde av mild luft in över Skandinavien medan Kanada och östra USA drabbats av kyla och mycket snö.
Många myndigheter samarbetar nu för att anpassa Sverige till ett förändrat klimat. När vintrarna blir varmare så kommer nederbörden oftare som regn och det kan få allvarliga konsekvenser.
– När nederbörden kommer som snö så blir den ofta kvar ett slag för att sedan smälta långsamt. Regn kan däremot falla mycket häftigare, med stora mängder på en gång, vilket ökar risken för översvämningar, säger Ingrid Gudmundsson.
I vissa avseenden kan de milda vintrarna få positiva effekter. Färsk statistik från SMHI visar att behovet att värma bostäder i Sverige har minskat med upp till tio procent. Minskningen är mest markant i södra delarna av landet och längs kusterna.
– Men sommartid kommer vi förmodligen att få fler värmeböljor, och med dem får vi ett ökat behov av energikrävande luftkonditionering. Så sammantaget är det inte säkert att klimatförändringarna kommer att medföra ett minskat energibehov, säger Ingrid Gudmundsson.
Bilisterna kan glädjas åt att vi kommer att få färre nollgenomgångar i Östergötland i framtiden. Det betyder att vi får färre tillfällen när temperaturen växlar från plus till minus, och det ger mindre risk för halka och lägre kostnader för halkbekämpning. I norra delen av landet blir det dock tvärtom, där kommer nollgenomgångarna att öka.
Inom jord- och skogsbruket är klimatförändringarna en stor fråga. Jordbrukarna gynnas av en längre vegetationsperiod, men häftiga regn kan bli ett växande problem. Inom skogsbruket oroar man sig för vad stormar kan åstadkomma när det inte finns någon tjäle i marken.
– Stormar är vanligast under höst och vinter. De kommer troligen inte att bli fler, men eftersom tjälen i marken kommer att minska så ökar risken för stormfällda träd, säger Ingrid Gudmundsson.