Liselott Myrbråten är Tekniska verkens affärsområdeschef för avfall och återvinning.
Genomsnittssvensken köper varje år 13–14 kilo kläder och andra textilier. 7–9 kilo hamnar i soppåsen eller i återvinningscentralernas containrar för förbränning.
Klädtilllverkning har en stor påverkan på miljö och klimat. Den svenska textilkonsumtionen orsakar enligt Naturvårdsverket utsläpp som motsvarar 850 000 varv runt jorden med bil.
EU har beslutat att återbruk och återvinning ska öka, och från årsskiftet måste alla textilier samlas in och sorteras.
– I Linköpings kommun tar vi emot textilier i återbrukshallarna som finns på återvinningscentralerna Gärstad, Malmen och Ullstämma, berättar Liselott Myrbråten, affärsområdeschef på Tekniska verken.
I återbrukshallarna tas både hela och trasiga kläder emot. Smutsiga kläder lämnas separat och kommer att brännas.
På många av kommunens cirka 35 återvinningsstationer har ideella organisationer klädcontainrar, men där är det framför allt hela plagg som gäller.
– För tillfället gör organisationerna olika. En del tar emot trasiga kläder på återvinningsstationerna, andra inte.
Vad händer om jag slänger kläder i soppåsen trots förbudet?
– Om avfallet vi hämtar vid upprepade tillfällen är uppenbart felsorterat kan man få en felsorteringsavgift. Men det hoppas vi såklart inte behöva använda oss av, säger Liselott Myrbråten.
Vad händer med trasiga textilier som ni samlar in?
– I Sverige finns till exempel Siptex i Malmö som kan sortera textilier i olika material. Just nu är dock efterfrågan på materialet en utmaning för aktörerna. Vi undersöker olika alternativ för att kunna avsätta textilen, men det är ännu inte klart och vi följer utvecklingen noga, säger Liselott Myrbråten.
Svensken köper i genomsnitt 13–14 kilo kläder och andra textilier varje år.
Återvunna textilier kan bland annat användas som isolering eller stoppning i möbler. Naturvårdsverket beräknar dock att den totala klimatpåverkan av att använda återvunna fibrer bara minskar med 0–10 procent. Därför är myndighetens främsta råd att använda varje plagg längre. Använder man det dubbelt så länge minskar man dess klimatpåverkan och vattenanvändning med nästan 50 procent.
Tills vidare ligger ansvaret för textilinsamlingen på kommunerna. EU-kommissionen förbereder en ny lag där ansvaret läggs över på producenterna. Det välkomnar Liselott Myrbråten.
– Jag tror personligen att en absolut framgångsfaktor för att lyckas med återbruk och återvinning av textil är att man gör det så högt upp i kedjan som möjligt. När producentansvar införs kan textil komma att i ännu större omfattning samlas in i till exempel butiker. Det tror jag verkligen är positivt.