Patrik Petterzon har växt upp i huset mitt i Lilla Åby, som består av fyra fastigheter.
I början av 90-talet byggde kommunen en gruppbostad på granntomten för personer som har utvecklingsstörning med viss beteendeproblematik. En handfull permanentboende får hjälp av cirka tio anställda.
För Patrik och Susanne fungerar det bra överlag. Men de reagerar på att kommunen planerar ett nytt boende, för sex personer med psykiska problem och eventuella missbruk, på andra sidan huset. De anser att det påverkar boendemiljön för mycket.
– Vi tycker att det är för tätt, kommunen har svarat att det kan vara tätare inne i stan.
Vad tänker du om det?
– Jag tycker inte att stan och Lilla Åby är jämförbara, det går inte att argumentera så. Vi lever på landet med de för och nackdelar det innebär. Bygg- och planlagen säger även att man ska ta hänsyn till boende och kulturmiljövärden och dessa skiljer sig mellan stan och landet. Därför faller en sådan argumentation.
Patrik och Susanne reagerar på hur kommunen har drivit fram sina planer.
Bygglovskontoret sade nej till det första förslaget (se grafik) på grund av att det skulle ”ha en betydande påverkan på omgivningen”.
Beslutet byggde bland annat på ett remissvar från Östergötlands museum som var emot idén. Förslaget innebar att det gamla sekelskifteshuset på tomten behövde rivas. Då skulle Lilla Åbys kulturhistoriska miljö gå förlorad. Museet ansåg också att de nya husens placering och dimensioner skulle skilja sig markant från den tidigare bebyggelsen.
Omsorgskontoret anlitade en konsult från Stockholm för att göra en antikvarisk utredning. På hans inrådan uppdaterades det första förslaget som ansågs vara för institutionellt. Den nya herrgårdsliknande formationen (se grafik) smälter in bättre och skadar inte Lilla Åbys kulturvärden, sammanfattar konsulten i sin slutrapport.
Östergötlands museum håller inte med i sitt andra remisssvar, de står fast vid att den kulturhistoriska miljön går förlorad.
Men Bygglovskontoret gick på konsultens linje och nu har Bygg- och miljönämnden gett ett förhandsbesked om bygglov.
– Jag ifrågasätter det starkt. Jag ser ingen stor skillnad i förslagen, säger Patrik Petterzon.
Nu har minst sju Slakabor överklagat beslutet hos länsstyrelsen.
– Det här handlar om hela samhället. Många känner en oro för hur barnen kommer att påverkas, säger Susanne Petterzon.
Cirka 200 personer i Slaka har skrivit på en protestlista. Flera vill att kommunen ska göra en risk- och konsekvens analys.
Patrik och Susanne betonar att de inte vill framstå som fientligt inställda till personer som behöver extra stöd.
Men vad säger du om de reaktionerna skulle finnas?
– Vi har redan ett hem i Lilla Åby, detta skulle innebära att två av fyra fastigheter blir vårdhem. Det påverkar både kulturvärden och boendemiljön.