– Vi har kämpat hårt för att få genomslag. Det är skönt att vi nu har full support från utbildningsförvaltningen och fastighetsägaren Lejonfastigheter. De har gjort ett mycket gott jobb, säger Christina Bengtsson.
I flera år har personalen på Kungsbergsskolan klagat på hälsoproblem som de satt i samband med skolbyggnaderna.
Corren har tagit del av flera undersökningar som har gjorts bland personalen.
I en kartläggning från januari 2012 stod det klart att en stor del av personalen mådde dåligt av damm, smuts, drag, dålig temperatur och dålig lukt i skolans lokaler. Enligt Arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, som utförde undersökningen, kunde det bero på emissioner (gaser). Personalen klagade på trötthet, huvudvärk, heshet och torra slemhinnor.
I april 2012 gjordes samma undersökning bland elever. De klagade också på trötthet, dålig luft och kalla klassrum men visade en något mer positiv bild än personalen.
Efter undersökningar av skolbyggnaderna beslutades om omfattande renoveringar. Plastmattor revs ut, uppehållsrummet i källarplan byggdes om. Men personalens hälsoproblem blev trots det värre.
– Vi är ju ett tåligt släkte, så vi gick till jobbet i alla fall. Om inte vi är här, vem skulle ta hand om barnen då? säger Christina Bengtsson, som själv arbetar som specialpedagog.
När en ny hälsoundersökning genomfördes på hösten 2013 hade ett flertal anställda problem med slemhinnor, kliande ögon och hosta. Och i skolan luktade det fortfarande misstänkt. På våren 2014 kallades konsultfirman AK Konsult in och upptäckte mögelväxt, fuktskador och emissioner från golv med limmade plastmattor. I december 2014 avslöjade ytterligare provtagning mögelsporer och bakterier i ventilationssystemet. Prover togs också under de plastmattor som monterats i renoveringen 2012. I januari 2015 kom resultatet: Emissionerna från mattorna kan inte skyllas på att materialet är nytt.
”Uppmätta halter är nu i större utsträckning jämförbara med referensvärden som finns från emissionsskadade objekt” skriver AK Konsult i sin rapport, och anger att liggande mattor och lim beräknas fortsätta avge emissioner i minst fem år framåt.
Kungsbergsskolans personal fick gehör för sina klagomål när rapporterna till sist så klart visade på problem. Skyddsombudet Christina Bengtsson säger att hon ändå inte vill skuldbelägga någon.
– Det är inte så att fastighetsägaren inte har gjort något, säger hon.
Enligt Christina Bengtsson, som suttit med på möten om skolmiljön i två år, har fastighetsägaren och konsulter sökt fel men inte hittat dem. Det, kombinerat med svårigheten att vetenskapligt visa att analyssvar beror på de sjukdomssymptom som personal uppgett, har gjort att ärendet dröjt.
– Som skyddsombud måste man se till helheten, säger Christina Bengtsson och konstaterar att fastighetsägaren, som handhar skattemedel, måste vara säker på vilka problem som finns innan åtgärder bekostas.
Ändå tycker hon att utbildningsförvaltningen och Lejonfastigheter bör dra lärdom av Kungsbergsskolan-fallet:
– Gå på personers upplevda symptom, och gör fler okulära besiktningar. Vi är inte den enda skola där det finns miljöproblem, säger hon.
Flytten till Gottfridsbergsskolan kommer att fresta på för personal och elever men är positiv, anser Christina Bengtsson:
– De lokalerna är inte toppmoderna men det är oändligt mycket bättre än att vara kvar här med svidande ögon, kliande hud och huvudvärk.