Skyddsglasen i bussarna – en omdebatterad fråga

Östgötatrafikens bussar ska kunna öppna framdörrarna genom en lösning med skyddsglas vid förarhytten. Nu höjs röster från chaufförernas sida om att skyddsglaset reflekterar ljus och är en trafikfara.

Längst upp: huvudskyddsombudet Mikael Andersson. I mitten: David Erixon på Nobina. Längst ned: Ulrika Scholander på Arbetsmiljöverket.

Längst upp: huvudskyddsombudet Mikael Andersson. I mitten: David Erixon på Nobina. Längst ned: Ulrika Scholander på Arbetsmiljöverket.

Foto: Kollage/Magnus Andersson/pressbild/Privat/

Linköping2021-01-28 14:00

Planen är att skyddsglaset ska finnas på alla Östgötatrafikens bussar i mars. Bussföretaget Nobina, som har hand om bussarna i Linköpings tätortstrafik, har i nuläget installerat skyddsglas på två av deras bussmodeller.

När skyddsglasen sattes in lade det lokala huvudskyddsombudet på Nobina, Mikael Andersson, ett skyddombudsstopp som skulle ta de berörda bussarna ur trafik. Men skyddombudsstoppet hävdes av Arbetsmiljöverket. 

– Det var inte så positivt ur vår synvinkel. Vi gör det här för att vi upplever att det är en trafikfara och att personer kan bli påkörda.

undefined
Nobinas huvudskyddsombud Mikael Andersson.

Hur uppstår trafikfaran?

– Det är för att det är så mycket reflexer som hindrar sikten. Man lurar sig på vad man faktiskt ser. Till exempel mötande trafik kommer lätt in i skyddsglaset. Har du då resenärer som ska kliva på och du får en reflex i glaset, så är lätt att man kanske gör en felaktig manöver. 

Vad har du hört från kollegor?

– De flesta är väldigt negativa och det är mot reflexerna.

Ulrika Scholander på Arbetsmiljöverket förklarar hur det fungerar när de väljer att häva ett skyddsombudsstopp:

– Ett skyddsombudstopp kan ett skyddsombud lägga om det finns omedelbar fara för liv och hälsa för arbetstagaren som utför arbetsmomentet.

– När vi fattar beslut är det just faran för liv och hälsa för arbetstagaren vi tar ställning till. Arbetsmiljöproblem, som inte innebär omedelbar fara, är inte grund för att vi ska ta över skyddsombudets stopp och besluta om förbud.

undefined
Ulrika Scholander på Arbetsmiljöverket.

Hon berättar att de prövat liknande skyddsombudsstopp runt om i landet. När de valde att häva exempelvis Mikael Anderssons skyddsombudsstopp resonerade de såhär:

– Om du framför ett fordon, har du som förare skyldighet att anpassa hastighet utifrån sikt och andra förhållanden. Om du har nedsatt sikt eller påverkas så har du ansvar som chaufför att stanna fordonet.

Därför bedömer Arbetsmiljöverket att det inte finns någon omedelbar fara för busschaufförens liv och hälsa. 

Arbetsmiljöverket har hittills godkänt ett barriärskydd eller skyddsglas på två av Nobina bussmodeller i Uppsala. Då tog de endast ställning till om skyddsglaset var smittskyddssäkert.

En prövning av frågan gällande reflexer i skyddsglasen pågår just nu. 

– Vi har flera ärenden runt om i landet där vi kollar på frågan hur reflexer kan påverka arbetsmiljön. Det kan vara ett arbetsmiljöproblem även om vi häver ett skyddsombudsstopp.  

David Erixon, kommunikationschef på Nobina, säger att han har respekt för förarnas åsikter och oro i frågan om reflexerna. 

– Vi skulle aldrig installera eller sätta upp skyddsglas som inte våra myndigheter eller vi bedömer som säkra. Det här är skydd som har rullat på hundratals bussar runt om i landet. Det har gjorts en rigorös prövning innan de tas i trafik. För vi, precis som skyddsombudet, är lika måna om att det här är tryggt och säkert, säger David Erixon. 

Nobina började jobba med skyddsglasfrågan redan förra våren. Då kom beslutet att stänga framdörren och spärra av längst fram i bussen. 

undefined
David Erixon, kommunikationschef på Nobina.

Efter Arbetsmiljöverkets godkännande av skyddsglasen i Uppsala har det lagts in ett antal skyddsstopp runt om i landet uppger Erixon.

– På lite olika frågor. Alltifrån smittspridning till reflexfrågor.

Hur ser du på kritiken från förarna?

– Man måste alltid ha en stor respekt för människors åsikter. Särskilt i en svår fråga där det finns mycket känslor och rädslor. Vi har också massor kollegor och medarbetare som säger det andra: att man äntligen får möta sin resenär och att det här är något positivt. Så man behöver ta till sig att det finns två sidor, säger David Erixon.

Ulrika Scholander på Arbetsmiljöverket berättar att de i sin prövning av reflexfrågan tar emot riskbedömningar från arbetsgivare. 

– För att se hur de har hanterat frågan med reflexer och hur man upplever det. Som arbetsmiljölagen är utformad ska arbetsgivare samverka med skyddsombuden, och undersöka utifrån de arbetsuppgifter man har, riskbedöma och vidta åtgärder. 

David Erixon berättar att man jobbar på en rad åtgärder för att minska reflexerna.

– Det finns glasögon med särskilda filter om man har ett större problem med exempelvis mörkerseende. Glasögonen kan ta bort eller minska reflexbildning. Vi tittar också på andra typer av sol- och reflexskydd, säger Erixon.  

Skyddsglas

Två fördelar som lyfts med att sätta in skyddsglas vid förarhytten:

  Föraren kan ha kontakt med resenären

  På två av Nobinas bussmodeller har Arbetsmiljöverket bedömt skyddsglaset som smittskyddssäkert.

Två nackdelar som lyfts med att sätta in skyddsglas vid förarhytten:

  Ljusreflexerna kan leda till ett arbetsmiljöproblem 

  Ljusreflexerna kan leda till trafikfara

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!