Ett avtal mellan parterna finns redan i dag, men från och med årsskiftet ska samarbetet ändra form. Då övergår avtalet till ett så kallat idéburet offentligt partnerskap, vilket ska bidra till en större långsiktighet och ett närmare samarbete i arbetet mot våld i nära relation.
– Vi har kämpat i den här stan sedan 1982 och har inte fått mindre att göra sedan dess. Nu kommer vi inte ständigt behöva tänka på att söka nya pengar hela tiden, utan kan planera i ett längre perspektiv, säger Katarina Strömfelt, verksamhetssamordnare på kvinnojouren Ellinor och tjejjouren Beata.
Det som skiljer det nya avtalet åt från det tidigare är att det spänner över fem års tid, med chans till förlängning i ytterligare fem år. Men finansieringen kommer att ligga på samma nivå som tidigare, 1 345 000 kronor om året. För att få verksamheten att gå runt söker kvinnojouren och tjejjouren även stöd från andra aktörer, exempelvis Socialstyrelsen.
– Kvinnojouren är en bra länk mellan oss och de utsatta. Det är viktigt att kommunen samarbetar med civilsamhället som sitter på mycket kompetens och kontakter, säger Annika Krutzén (M), ordförande för Linköpings social- och omsorgsnämnd.
Sedan kvinnojouren Ellinor startade i Linköping i början av 1980-talet har mycket hunnit hända. I dag möter utvecklingen vad gäller kvinnors rättigheter motgångar i många länder, och söktrycket på kvinnojouren i Linköping är fortsatt högt.
– Just därför fortsätter man att orka. Det är bara att kavla upp ärmarna och köra, säger Katarina Strömfelt.