På vissa skolor är konkurrensen om platserna hård. Men även om kommunens skolplacering brutit mot lagen har alla inte rätt att få beslutet ändrat.
Vår granskning av skolvalet och konsekvenser av skolplaceringssystemet fortsätter. Ett färskt beslut som vi nu har tagit del av, från Skolväsendets överklagandenämnd, ger en Linköpingsfamilj rätt: Barnet placerades enligt felaktiga principer på en skola som föräldrarna inte hade önskat. Samtidigt som överklagandenämnden har avgjort familjens fall har nämnden också analyserat hur Linköpings kommuns skolplacerar alla barn i förskoleklass och årskurs sju – och kommit fram till att modellen bryter mot skollagens bestämmelser.
– Kommunen utgår inte från föräldrars önskemål vid skolplacering, på det sätt som krävs enligt skollagen. Nämnden har kommit fram till att det inte är godtagbart, säger Elin Carbell Brunner, ordförande i Skolväsendets överklagandenämnd.
Överklagandenämnden skickar tillbaka ärendet och kräver att kommunen gör en ny prövning av skolplaceringen av det aktuella barnet, som måste bli annorlunda.
För den oinsatte kan skolplaceringssystemet, och överklagandenämndens beslut, verka krångligt. Det handlar om att Linköpings kommun fick kritik från föräldrar i sin tidigare modell, där elever fick önska skola men placerades i konkurrens med alla andra sökande utifrån närhetsprincipen – alltså vem som har bäst rätt till en plats i en sökt skola utifrån avstånd mellan skola och elevens hem.
Baksidan av det systemet är att vissa elever kan bli utslagna av andra på skola efter skola, och till sist hamna på en skola mycket långt från hemmet med lång och krånglig resväg. Detta har vi rapporterat om i flera artiklar. Barn- och ungdomsnämndens politiker höll med om en del av kritiken. Inför förra årets skolval ändrade politikerna på modellen och införde närhetsskolor: Varje elev tilldelas fyra närhetsskolor utifrån var eleven bor, och ges förtur till någon av skolorna i mån av plats.
I det nya systemet finns fyra urvalsgrupper och det är urvalsgruppen två som Skolväsendets överklagandenämnd nu underkänner. Den gruppen innebär nämligen att elever från ett visst område placeras vid någon av sina fyra närskolor – utan att de ens har sökt till dem. Skolorna kan alltså fyllas med elever som inte har sökt dit medan andra, som har sökt, blir omkörda för att de bor för långt bort.
– I praktiken betyder ju det att det blir lönlöst för en elev att ansöka om placering i en skola som inte ligger nära hemmet, eftersom man kommer att prioriteras bort från det valet, till förmån för de som inte ens har sökt till den skolan men som bor nära den, säger överklagandenämndens ordförande Elin Carbell Brunner.
Ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Linköping, Erik Östman (M), har inga planer på att sätta sig emot överklagandenämndens beslut. Men han låter lite stressat uppgiven när han säger:
– Det här är olyckligt. Vi införde ju de här närhetsskolorna just för att minska risken att man ska bli placerad på en skola långt bort från hemmet. Det blir märkligt när vi har höga krav på oss att lösa bra skolplaceringar, och samtidigt gör en nationell myndighet det ännu svårare för oss.
Vid vår intervju med Erik Östman var informationen om innehållet i överklagandenämndens beslut ny. Ledningen för barn- och ungdomsnämnden kommer att diskutera beslutet och möjliga åtgärder under onsdagen. Högst troligt kommer politikerna tvingas skrota den nuvarande modellen helt och återgå till det gamla systemet, bedömer Erik Östman:
– När de underkänner den här urvalsgrunden så är det svårt att ersätta den med något liknande. Vi måste fatta ett beslut snabbt, under oktober, så att vårdnadshavare i kommande skolval vet vad som gäller.
Vad händer med familjen som nu fick rätt mot kommunen när de överklagade?
– Vi försöker vara så tillmötesgående som möjligt, och lösa det smidigt om det går. Vi undersöker om det finns plats på skolan man vill gå på, om man vill byta.
Många fler elever än det här barnet har ju placerats enligt urvalsgruppen två, på olika skolor. Om de anser sig felaktigt behandlade, kan de också få byta skolor?
– Nej, när besluten om skolplaceringar redan har vunnit laga kraft så gäller de besluten, säger Erik Östman.
Alla oavsett årskurs som vill byta skola har vid några tillfällen per år möjlighet att lämna in en ansökan om skolbyte. Bytet beviljas om den önskade skolan har tomma platser.