En smal fläktpelare har ställts upp på ett bord och ger svalka i ett stråk rakt framför den. Jan Karlsson konstaterar att den inte ger så särskilt mycket avkylning.
– Vi kan ju inte stänga ner verksamheten, eleverna har skolplikt och rätt till utbildning. Men trettio grader varmt, det är för varmt, säger han.
Många elever och skolanställda har fått starta arbetet efter årets semester i kraftigt uppvärmda lokaler – och det är inte första gången situationen ser ut så vid terminsstart, eller för den delen vid terminsslut i maj-juni. Skollokaler i Linköpings kommun saknar luftkonditionering och en del saknar också avskärmning i form av markiser.
Enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer är en lämplig temperatur i skolor och kontor 20-24 grader. ”Sommartid kan temperaturer upp till 26 grader accepteras” skriver myndigheten.
Den dag då Corren träffar Jan Karlsson i klassrummet och arbetsrummet på Berzeliusskolan har han, kollegorna och eleverna i särskoleklassen haft 30 grader varmt. På eftermiddagen då eleverna slutat och några av lärarna sitter och arbetar visar temperaturen på 28 grader inne, 27 grader ute.
Persienner är nedfällda för de flesta fönster på skolan men hjälper marginellt, beskriver Jan. Vissa av Berzeliusskolans huskroppar är kulturmärkta och markiser får inte fästas på fasaden.
På ett bord i Jan Karlssons klassrum står en smal fläktpelare. Den sprider viss svalka – cirka två meter rakt framför apparaten. Vid det öppna fönstret surrar runda bordsfläktar.
– De vispar ju bara runt varm luft, konstaterar Jan Karlsson.
Han dricker vatten, kollegor dricker vatten, och försöker få eleverna att dricka vatten. Jan beskriver att särskoleverksamheten får särskilt svårt under värmeböljor, då en del av eleverna inte har språk för att kommunicera att de känner törst.
Jan Karlsson har jobbat på Berzeliusskolan i fyra år och problemen med för varma lokaler har funnits sedan dess och längre tillbaka. Värmen är ett återkommande klagomål bland personal, beskriver Jan.
– Jag vet inte vad man ska göra, säger han.
Neddragna persienner ger ett värmeskydd på cirka 20 procent, enligt Arbetsmiljöverket.
Det vet egentligen inte heller enhetschefen på Berzeliusskolan, Magnus Johansson.
– Jag har full förståelse för personal som tycker det är varmt. Det är varmt, och det är svårt att ha en hög produktivitet då, säger han.
Berzeliusskolan saknar komfortkyla (air condition) och man får dra ner persienner och gardiner, försöka vädra, och gå ut med elever om det är möjligt, konstaterar Magnus Johansson.
Berzan har idag utvändiga markiser på några hus och några fler ska monteras inom kort av hyresvärden, det kommunala bolaget Lejonfastigheter.
Enhetschef Magnus Johansson säger att varma lokaler generellt är ett problem i skolor sommartid, men lägger till att man behöver väga in klimataspekten och ekonomin:
– Det är en avvägning. Kanske är det bättre att vi försöker anpassa oss under de veckor under året som det handlar om. Det vore en gigantisk investering och skulle dra oerhörda mängder energi om vi skulle kyla alla skolor i Linköping.
Berzeliusskolan är en av kommunens fastigheter som anses skyddsvärd så att fasaden inte får påverkas. Därför kan inte markiser sättas upp överallt.
Enligt Arbetsmiljöverket är utvändiga markiser mycket mer effektiva för att stänga ute solvärme än persienner och gardiner. Att vissa skolbyggnader, som på Berzeliusskolan, är kulturmärkta så att man inte får påverka fasaden är ett problem, konstaterar Erik Styrenius, fastighetschef på Lejonfastigheter.
Få skolfastigheter i Sverige är utrustade med komfortkyla. Man har traditionellt tänkt att under den varmaste perioden är skolor stängda. Med tidigare och senare värmeperioder behöver kommuner och företag tänka om.
– Vi ser en förändring av vårt klimat, säger Maria Widfeldt, hållbarhetschef på Lejonfastigheter.
Bolaget arbetar med att anpassa sina fastigheter till både kraftigare nederbörd och höga temperaturer, samtidigt som bolagets klimatpåverkan ska minimeras. Lejonfastigheter gjorde 2020, tillsammans med Linköpings universitet, en klimat- och sårbarhetsanalys av alla sina fastigheter.
När åtgärder nu ska börja göras som löpande underhåll, så kommer vård- och omsorgsfastigheter och förskolor att prioriteras framför skolor.
– Det är inte på något sätt trevligt att vara i en skola när det är trettio grader varmt ute. Men äldre, och små barn, klarar värmen mindre bra, förklarar Maria Widfeldt.
Förutom åtgärder på fastigheter så behövs åtgärder i stadsplanering, visar Lejonfastigheters inventering: Grönska i form av gräs och träd tar upp både vatten och värme bättre än stenlagda ytor och blottade fasader.