Man vet knappt om man ska skratta eller gråta åt eländet, säger Elisabet Göland och Veronica Nygren-Fast, skyddsombud på Berzeliusskolan.
Stämningen på skolan är minst sagt upprörd. Ilskan över bristen på städning och tilltagande sunkighet är det allmänna samtalsämnet.
Lärare har hört av sig till Corren, men få vill framträda.
Elisabet Göland och Veronica Nygren-Fast är skyddsombud på Berzeliusskolan, de bekräftar bilden och säger att de aldrig varit med om något liknande. Städningen har aldrig varit så dålig tidigare, hävdar de.
Nu har det gått så långt att allt fler ställen har blivit rent av äckliga, tycker de.
– Toaletter som ska städas två gånger om dagen kan glömmas bort helt, och inte bara under en dag. Här går 1 800 elever så det behövs verkligen städas regelbundet, säger Veronica Nygren-Fast.
Numer är frågan om städningen en återkommande punkt på alla personalmöten.
– Länge tänkte vi att det skulle bli bättre, men det blir ingen förändring, säger Elisabet Göland som undervisar på gymnasiet.
Hon och Veronica, som är lärare på högstadiet, beskriver en situation där personalen mer och mer måste ta tid från sitt ordinarie jobb för att fylla i en aldrig sinande ström av felanmälningar som är det verktyg skolan har för att försöka förbättra situationen.
Anmälningarna uppgår till hundratals i veckan, och det har pågått sedan januari.
– Man vet inte om man ska skratta eller gråta, säger Elisabet Göland.
Hur städningen sköts, eller snarare inte sköts, har blivit lite av chock för de anställda på skolan, förklarar Veronica Nygren-Fast, som tycker att hela situationen är absurd.
– Ju längre tiden går, desto mer ingrott blir det. Städmaskinerna verkar mest dra omkring allt skräp och smutsen gror i hörnen.
Tidigare sköttes städningen av Östgöta Elitstäd och då fungerade det bra, enligt de båda skyddsombuden. Men sedan årsskiftet är det ISKO AB – som är en ny aktör i Linköping – som städar i skolans lokaler. Det var de som "vann" upphandlingen.
Upphandlingen överklagades till Förvaltningsrätten av det tidigare städbolaget, bland annat för att det nya företaget ISKO AB, hade lagt sitt bud under vissa krav. Men så får man göra om man vill slå sig in på en ny marknad., enligt rätten som inte hade något att invända mot hur Linköpings kommun hanterat upphandlingen.
Berzeliusskolans enhetschef, Magnus Johansson, är den som har ansvaret för skolans arbetsmiljö. Det är också han som skrivit under avtalet med det aktuella företaget. Något alternativ till att skriva under det avtal som förhandlats fram av kommunens upphandlingsenhet, har han däremot inte haft.
Så smutsigt, rent av äckligt som det är på många håll i Berzeliusskolan nu, är inte acceptabelt, säger de två skyddsombuden Veronica Nygren-Fast och Elisabet Göland på Berzeliusskolan.
Magnus Johansson säger att med hjälp av upphandlingen och kommunens jurister så tittar man på hur man kan gå vidare med åtgärder som regleras i avtalet.
Vilka åtgärder?
– Där råder sekretess. Men så mycket kan jag säga att vi inte är nöjda med hur städningen utförs. Vi använder de medel vi har till hands för att vi ska få den städning vi utifrån arbetsmiljölag och avtal ska ha. Det ska vara rent och inte skitigt på en skola.
Vilka medel använder ni?
– Vi felanmäler alla brister vi ser. Det är det vi kan göra.
De båda skyddsombuden säger också att de tycker synd om städbolagets personal. De ser sällan till någon arbetsledare på plats och de ifrågasätter starkt att personalen har genomgått någon städutbildning.
När samma trasa används till golv och bord så är det ett tecken på att det saknas utbildning, anser de. De konstaterar också att eftersom personalen inte pratar svenska i någon större utsträckning är det svårt med kommunikationen.
– Vi har blivit tillsagda av arbetsledaren att vi inte ska prata med städpersonalen. Men när det exempelvis fattas toapapper dag efter dag, så måste vi säga till, säger Elisabet Göland.
De ifrågasätter också om städföretaget följer den städrutin som finns. Oavbrutet rapporteras exempelvis att utrymmen som ska vara låsta, står öppna när skolpersonalen kommer på morgonen.
I avtalet finns också en överenskommelse om hur personalen ska vara klädd, så att de lätt kan kännas igen. Men det verkar fallera ibland, det kan man se bland felanmälningar som görs.
Vid ett tillfälle, en sen kväll upptäcktes två kvinnor som rörde sig i en korridor. Båda bar personliga kläder, som inte direkt associerade till städning. Men det visade sig att de tillhörde städfirman.
– Vi vill ju vara säkra på att de som rör sig i lokalerna är de som ska vara här. Det är ju en säkerhetsfråga, säger Elisabet Göland.