De kommunala skolorna har i snitt en något högre andel behöriga lärare (87,2 procent) under föregående läsår jämfört med friskolorna (71,6 procent.)
Under läsåret 2019/2020 var 84,9 procent av de heltidsanställda lärarna i Linköping behöriga.
Det är något lägre än för fem år sedan men fortfarande högre än rikssnittet som ligger på 80,9 procent – och grannkommunen Norrköping som har 75,7 procent behöriga lärare.
– Eftersom lärarutbildningen finns här i Linköping har vi många gånger goda förutsättningar att rekrytera behöriga lärare, säger Christel Horsak, avdelningschef förskola och grundskola på Utbildningskontoret.
De kommunala skolorna har i snitt en något högre andel behöriga lärare (87,2 procent) under föregående läsår jämfört med friskolorna (71,6 procent.)
Det är nu fem år sedan kravet om att lärare som tillsvidareanställs ska ha lärarlegitimation infördes.
– Det finns en anledning till kravet om behörighet – lärarna ska helt enkelt ha tillräckligt hög kompetens, säger Christel Horsak.
För att vara legitimerad lärare krävs det att man har en färdig examen. Det krävs också att Skolverket utfärdat en legitimation. Vissa lärargrupper – till exempel lärare i yrkesämnen, modersmål och i fristående Waldorfskolor – är undantagna från legitimationskravet.
Legitimationen talar om att man kan utbilda och har rätt till att utbilda. Att vara "behörig" innebär att man har skaffat sig kunskaper i ett specifikt område.
– Om vi inte får en behörig lärare till ett ämne kan utbildade lärare undervisar i ämnet, men de får inte sätta betyg.
Kommunen får då organisera det så att en lärare som är behörig i ämnet tillsammans med läraren som undervisar sätter betyg tillsammans.
– Oftast går det här att lösa på den enskilda skolan. På de mindre skolorna får man ta hjälp av andra skolor inom rektorsområdet.
I vissa ämnen är det betydligare svårare att få behöriga lärare än andra.
– Naturvetenskapliga ämnena sticker ut. Det har varit svårt att rekrytera behöriga lärare där i flera år.
Även behöriga speciallärare, alltså lärare som arbetar med elever som är i behov av särskilt stöd, är få.
Linköpings kommun har de senaste åren gjort satsningar för att öka antalet behöriga speciallärare – dels genom det statliga "Lärarlyftet", dels genom en uppdragsutbildning för att öka antalet ytterligare.
– Läget är i dag skapligt, även om det alltid kan bli bättre, säger Christel Horsak.
Under läsåret 2019/2020 var 84,9 procent av de heltidsanställda lärarna i Linköping behöriga.
Av grundskolorna i Linköping är Kunskapsskolan, med sina 51,7 procent, den skola med lägst andel behöriga lärare. Rektor Henrik Svärd ställer sig frågande till siffran.
Enligt honom har skolan 12 legitimerade lärare av totalt 16.
– Jag kan inte svara på varför statistiken inte stämmer. Man lägger ned ganska mycket tid på att fylla i siffror, och självklart förväntar jag mig att det blir rätt, säger han.
Henrik Svärd menar att en förklaring skulle kunna vara att kommunens 12 modersmålslärare som arbetar, men inte är anställda, på Kunskapsskolan räknas in i statistiken. Modermålslärarna saknar legitimation – vilket alltså inte heller är något krav för gruppen.
– Modersmålslärarna är en tjänst vi tar från kommunen. Tidigare har jag registrerat dem i SCB. Men för nuvarande läsår gjorde jag inte det. Kanske gör det skillnad för nästa års statistik.
Av de fyra heltidsanställda lärare på Kunskapsskolan som saknar legitimation är en snart färdig med sin examen – en annan ska börja studera.
– Resterande två har lärarexamen fast från andra länder och har arbetat hos oss i flera år, säger Henrik Svärd.