På tio år har de årliga inköpen av läromedel i Sverige sjunkit med cirka 100 miljoner kronor, motsvarande en minskning på drygt 20 procent. Idag satsas det i snitt 500 kronor per elev och år, visar statistik framtagen av branschorganisationen Svenska Läromedel. Siffran kan skilja tydligt mellan olika skolor, men i nuläget finns ingen bra statistik sammanställd på lokal nivå.
Hårdare budgetkrav
Rickard Vinde, vd för Svenska Läromedel, tror att trenden till stor del hänger ihop med tajtare budgetar i skolorna under 2000-talet. Det är lätt att glömma vikten av bra läromedel i jakten på besparingar, menar han.
- Kommunen ställer krav på rektorer och lärare och vill se höga resultat, men ger inga resurser.
Samtidigt som faktasökning via nätet ökar i undervisningen erbjuds skolorna också fler gratis läromedel som är sponsrade av organisationer, företag och myndigheter. Sex av tio lärare använde någon gång sponsrat material i sin undervisningen, visade en undersökning från Lärarförbundet 2006.
Ekonomin viktigast
Rickard Vinde tycker att sponsrade läromedel kan användas i skolan, men de ska inte få en för stor roll.
- De har inte genomgått samma kvalitétskrav som vi ställer upp för våra läromedel, men de kan gärna vara komplement.
En undersökning från Skolverket 2006 visar att ekonomin är den viktigaste faktorn när lärare väljer läromedel. Då är det inte konstigt att gratis skolmaterial lockar, konstaterar Anna Johnsson Harrie, läromedelsforskare vid Linköpings universitet. Hon tycker inte heller att sponsrade läromedel behöver vara något negativt. Det gäller att vara medveten om hur man använder dem.
- Sponsrat material har alltid en avsändare med ett tydligt budskap som vill något.
Olika synsätt
Hon nämner exempelvis hur den svenska arbetsmarknadens historia kan skildras på olika sätt. Läromedel från fackförbund lyfter fram hur arbetarna lade grunden för välfärd och höjd levnadsstandard när de gick samman och slogs för rättvisa löner med mera. Svenskt Näringsliv pekar på entreprenörers drivkraft som skapar jobb och höjd levnadsstandard. Båda tiger om den andra parten, konstarerar Anna Johnsson Harrie. Hon tycker att båda materialen mycket väl kan användas, till exempel på gymnasiet där eleverna tränar på källkritisk granskning.
Ska föräldrar vara oroliga för vilka läromedel som används?
- Det tycker jag inte, men man kan titta lite och fråga barnen vilka skolböcker de har.
Mer aktiv granskning
Föräldrarnas engagemang och eventuella påtryckningar kan hjälpa till att kvalitetssäkra läromedlen i skolan, menar Anna Johnsson Harrie.
Samtidigt vill hon att Skolverket och Skolinspektionen ska vara mer aktiva i sina granskiningar av läromedlen.
Både hon och Rickard Vinde efterlyser också ännu mer läromedelskunskap i lärarutbildningen.