380 elever på Vreta kloster skola skrattade och jublade när kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia gjorde entré. Flankerade av bistra livvakter förklarade de att de minsann inte tänkte låta rektorn inviga den nya skolbyggnaden. Invigningar är kungens jobb, punkt slut.
Nu var det förstås inte det riktiga kungaparet som klippte bandet, utan rektor Karin Ström och biträdande rektor Carita Lundqvist Woode som utklädda bjöd barnen på en show.
– Vi har haft det trångt här på skolan i många år – vi har saknat arbetsrum för personalen och haft ont om grupprum. Men nu har vi fått en fantastiskt fin skola. Från andra våningen har vi till och med utsikt över kanalbåtarna, sade Karin Ström efter invigningen.
Drygt 100 miljoner kronor gick den 3 000 kvadratmeter stora tvåvåningsbyggnaden på. Här finns, förutom skolsalar och arbetsrum, även en matsal med tillagningskök.
Nu renoveras de äldre skolbyggnaderna – den äldsta är från 1910 – och när det är klart i vår kan två tillfälliga paviljonger flyttas från området.
En utbyggnad av Vreta skola har diskuterats ända sedan 2010. För två år sedan satte Skanska spaden i marken.
– Bygget har gått bra. På planeringsstadiet fanns det en del utmaningar. Skolan ligger mitt emellan två riksintressen – klostret och kanalen – så det gällde att bygga något som passar in i miljön, kommenterar Lejonfastigheters projektledare Johan Larsson.
Blästadsskolan i Linköping har haft en liknande situation, med undervisning i tillfälliga paviljonger. Där togs i veckan det första spadtaget för en ny skolbyggnad på 2 700 kvadratmeter.
Även här blir det en skolbyggnad i två plan. Den byggs av BC Bygg och när den är klar vintern 2024/2025 kan den sista tillfälliga paviljongen rivas. 550 elever ska få plats, mot dagens 390.
I våras lades flera skolor ner i Linköping. Samtidigt byggs nya lokaler med plats för fler elever på andra skolor. Varför?
– Vi har ett ansvar att se till att vi har schysta skolmiljöer för eleverna och bra arbetsmiljö för vår personal. De byggen som görs färdigt och påbörjas nu är välbehövliga. Skolorna har väntat på dem väldigt länge och jag är glad att vi går i mål med dem. Sedan har en del av de här processerna pågått väldigt länge och påverkas av hur elevprognoserna såg ut när besluten togs. Hade de tagits idag hade de kanske sett annorlunda ut, kommenterar Elias Aguirre (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.