Lina Rahm är verksamhetsområdeschef för grundskolan på kommunens utbildningsförvaltning. Både hon och Anna-Karin Sävenstrand, rektor sedan två år tillbaka, delar bilden av att skolan inte har haft en trygg miljö och studiero.
Rektorn tror att en orsak är att nästan hela skolledningen har bytts ut på kort tid – och att elevhälsan, under en period, haft flera tomma tjänster. På grund av det har skolan hamnat i en situation där fokus ligger på att "släcka bränder", i stället för att arbeta förebyggande och förhindra problem innan de uppstår.
– Vi är fortfarande en "ny skolledning". Med de andra sakerna som varit på skolan – att vi haft ombyggnation på skolgården, pågående rekryteringar och mycket annat som också tagit vår tid – har vi tappat systematiken, säger Anna-Karin Sävenstrand.
Bilden av våldsamma skoldagar bekräftas av de 120 kränkningsanmälningar som skrivits under året.
– Det är helt oacceptabelt, jag tänker att det är en självklarhet. Det är absolut ingenting som vi står för, säger Anna-Karin Sävenstrand och syftar till kränkningarna.
I kränkningsanmälningarna finns berättelser om stryptag, slag, hårda ord och hot.
– Varje kränkning är en för mycket, så antalet är alldeles, alldeles för högt. Överlag är det mycket hårda ord och fysiska kränkningar som sker, säger Lina Rahm.
Hur ser ni på att det finns föräldrar som funderar på att byta skola, för att de tappat förtroendet?
– Man ska inte behöva byta skola för att det är brister i trygghet och studiero eller för att det inte finns en lärmiljö där man kan lära sig. Det är vårt ansvar att vidta åtgärder så att det finns en lärmiljö som är bra för barnet och att man känner sig trygg som vårdnadshavare, säger Lina Rahm.
Både Anna-Karin Sävenstrand och Lina Rahm konstaterar att studieron på Vist skola påverkas av den bristande tryggheten. I dagsläget lägger lärarna för mycket av sin arbetstid på att reda ut konflikter; tid som borde läggas på att planera och genomföra undervisning.
– Det är allvarligt. Eleverna har rätt till sin undervisning och de har rätt till utbildning, säger Lina Rahm.
Fem medarbetare har lämnat Vist skola under 2024 och ytterligare tre slutar i januari. Hur ser ni på det?
– Det finns olika anledningar till det; studier, flytt till andra delar av landet, byte till annan kommun eller att man inte trivs. Vi vill såklart ha kvar våra medarbetare och vi uppskattar deras engagemang och arbete på Vist. Vi hoppas kunna skapa en bra arbetsmiljö utifrån de åtgärder vi gjort och gör.
Personalen upplever att det finns en tystnadskultur och att skolledningen försöker tysta ner kritiken. Hur ser ni på det?
– Det är jättebeklagligt att man känner så, men jag kan inte säga att jag känner igen att det finns en tystnadskultur, säger Anna-Karin Sävenstrand och tillägger:
– Men om personalen känner så behöver jag ta det med mig och vi i skolledningen har tagit stöd av HR i hur vi ska arbeta framåt.
I mitten på september skickade 15 föräldrar ett brev till kommunen, där de krävde svar på hur problemen på Vist skola ska lösas. Efter det tillsatte utbildningsförvaltningen en utredning, för att granska skolan. Utredningen visar på omfattande brister i form av ett 30-tal punkter, som rör både trygghet och studiero, kränkande behandling och särskilda stödinsatser.
– Det är en omfattande granskning. Där har vi sett en hel del brister som vi ser kräver åtgärd, säger Lina Rahm.
Utredningen visar bland annat att:
- Rektor inte alltid tar del av de kränkningsanmälningar som upprättas.
- Förebyggande trygghetsinsatser inte har följts upp eller gett önskad effekt.
- Tryggheten och studieron är bristfällig i flera klasser.
- Rektor inte har utrett ordningsstörande beteende utifrån de problem som enligt personalen finns på skolan.
För att komma till rätta med bristerna har flera åtgärder, på olika nivåer, nu satts in. Bland annat har fler mobiltelefoner beställts, för att lärarna lättare ska kunna ringa efter hjälp vid oroliga situationer – utan att behöva lämna sin elevgrupp.
Därtill har de tomma tjänsterna inom elevhälsan tillsatts och den heltidsanställda kuratorn har fått förstärkning på ytterligare 40 procent. Anna-Karin Sävenstrand har också tagit till sig av föräldrarnas önskemål om en tydligare och bättre fungerande kommunikation.
– Det kommer utskick till vårdnadshavare en gång i veckan från oss i skolledningen, utifrån de insatser som vi gör och utifrån läget på skolan, berättar hon.
För personalens del har skolledningen avsatt mer tid för samtal, där fördjupade frågor om arbetsmiljön ska ställas. Flera enkäter har också skickats ut till personalen, för att skolledningen ska få veta vilket stöd personalen behöver.
– Vi följde upp med ytterligare en enkät riktad till de personalgrupper som stack ut negativt, för att få en tydligare bild av vilka insatser som behövs. Resultaten pekar på några viktiga områden att förbättra. Bland annat behöver vi arbeta med vikariehanteringen, trygghet och studiero. För skolledningen är det prioriterade områden, säger Anna-Karin Sävenstrand.
Två lärare har, oberoende av varandra, berättat att personal varit ensamma ute med 200 elever. Hur ser du på det?
– 100 elever är det vi kan se i våra system, det vill säga att det är så många klasser som haft rast samtidigt när personal signalerat att de varit ensamma, säger Anna-Karin Sävenstrand.
Förändringar kring rasterna har gjorts på flera sätt. Personalens scheman, där det ingår att vara ute på raster, har förtydligats. Elevernas rastscheman har också förändrats. Tidigare har skolans 350 elever haft förmiddagsrast samtidigt. Numera överlappar rasterna varandra. Genom att ha färre elever ute på skolgården samtidigt främjas nu tryggheten, menar rektorn.
Det är rektor som är ansvarig för att de 30 bristerna åtgärdas. Utbildningsförvaltningen kommer att följa upp arbetet.
– Jag tittar på vilken specialkompetens vi har att tillgå inom vår förvaltning och riktar det stödet till skolan, för att skolan inte ska sitta själva med att komma på alla lösningar, utan faktiskt få stöd i arbetet framåt, säger Lina Rahm.
Hur omfattande räknar ni med att arbetet framåt kommer att vara?
– Det är jättesvårt att tidsbedöma, säger Lina Rahm och förklarar att en del åtgärder kommer att behöva tid för att få full effekt.
Hon fastslår:
– Men som vårdnadshavare ska man känna att det händer saker direkt, att det sker åtgärder och att man vet om vad det är, så att man inte tänker att man ska sitta och vänta. Det här är inte att vänta, utan det här behöver åtgärdas så raskt som möjligt.