Skolkonkurs har hundratals förlorare

Ägarna återfinns i riskkapitalbolaget Axcel, de har ägt skolkoncernen ungefär fem år, och de förlorar sina satsade pengar. Där finns även en dansk bank som lånat ut 306 miljoner kronor. Större delen av den summan är sannolikt förlorad. Därefter följer svenska staten som betalat ut ungefär 139 miljoner kronor i lönegaranti.

Sen följer hundratals företag, kommuner och föreningar som alla blir av med både stora och små summor. Föreningen Klassmorfar för barnen i Östergötland lär till exempel aldrig få de 500 kronor som JB grundskola AB är skyldiga dem. Inte heller kommer Motala kommun få betalt för sina två fordringar på tillsammans drygt 75 000 kronor.

JB Education AB försökte under våren att sälja de skolor i Sverige som gick att sälja. I bland annat Linköping skrevs sådana försäljningsavtal. De presenterades i slutet av maj. Det nya bolaget som skulle ta över ägdes av den förre vd:n i JB Education, Anders Hultin.

Knappt två veckor senare fattade tingsrätter runt om i Sverige beslut om konkurs för alla bolag i JB-koncernen. Att det sker vid olika tingsrätter beror på att konkursansökan alltid lämnas där bolaget har sitt säte. Först någon dag senare samlades ansvaret vid Stockholms tingsrätt som utsåg en konkursförvaltare.

Konkursförvaltaren är skyldig att granska de affärer som gjorts upp till ett halvår före konkursen. Det ledde till att de färska köpeavtalen omförhandlades, hur mycket dessa försäljningar inbringade till konkursboet är dock inte känt. Det visar sig först när konkursförvaltaren lämnar in sin förvaltarberättelse till tingsrätten.

Enligt konkursförvaltarens sammanställning för alla bolagen är skulderna 1 150 000 000 kronor – drygt en miljard. Samtidigt finns en del tillgångar och när dessa räknas bort saknas 1 030 000 000 kronor.

Vid edgångssammanträdet som hölls i Stockholms tingsrätt i tisdags passade Sveriges televisions reporter på att fråga en av ägarna bakom riskkapitalbolaget Axcel vad det var som gått snett.

– Vi fick för få sökande elever tre år i rad, svarade Vilhelm Sundström.

Han är en av flera delägare, han ville inte berätta hur stor del av koncernen han ägde, inte heller hur mycket kapital han satsat.

– Det har inte gått som vi hade hoppats. Det är väldigt mycket som vi självklart med insikt om vad som har hänt skulle ha velat göra annorlunda, sa han också.

Som förklaring till varför antalet elever sjönk i koncernens skolor pekade han på gymnasiereformen som enligt honom fått eleverna att välja bort yrkesgymnasier. Han pekade också på att det just nu finns färre elever i gymnasieåldern.