– Det betyder mycket när en stadsdel blir av med sin högstadieskola, säger skolans rektor Anders Ekelund.
Däremot finner han inte förslaget ologiskt, även om han inte precis applåderar det.
Han berättar att Nya Rydsskolan under lång tid, tillsammans med andra skolor, varit en del i en pågående diskussion om förändrad skolorganisation i Linköping. Fokus har legat på integration – svenska ska talas på alla skolor – och stora skolenheter centralt placerade i Linköping.
– Då är inte det här beslutet så förvånande.
Var ni beredda på det?
– Nej, jag tror inte att personalen förväntade ett sådant här besked nu. Men att det skulle bli förändringar i kommunen, det har man varit medvetna om.
Oppositionen i form av Alliansen blev däremot tagna på sängen av det något sena beskedet på tisdagskvällen, att högstadiet försvinner från Ryd.
Kommunalrådet Paul Lindvall (M) tycker att det liknar skandal att inga som helst samtal förts med föräldrar och elever på skolan.
– Majoriteten pratar mycket om medborgardialog och en sammanhållen stad, och så gör man så här. Undrar om det hade hänt i ett annat område, säger han.
Enligt Jakob Björneke (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, var det snabba beskedet ett sätt att förekomma ryktesspridning.
– Vi hade precis haft en MBL-förhandling och information till personalen och då vet vi att frågan är ute. Vi ville förekomma och köra med öppna kort, säger han.
Att det inte varit några diskussioner med föräldrar och elever beror, enligt Jakob Björneke, på att de elever som går på skolans högstadium i dag, inte ska beröras av beslutet.
Det som händer nu är att Nya Rydsskolan inte blir valbart för de elever som ska börja sjuan nästa höst.
Orsaken till hela förändringen beror också på att de yngre eleverna blir allt fler. Nya Rydsskolan har i dag så många elever att man använder sig av fyra baracker att undervisa i.
Vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, Catharina Rosencrantz (M), är också mycket kritisk till hur informationen skötts.
– Det är anmärkningsvärt att informera om ett förslag till beslut i ett pressmeddelande. Jag tycker inte det är bra att berörda får läsa om det i tidningen, säger hon.
Varför informera när förslaget inte gäller eleverna som nu går på högstadiet?
– Det spelar ingen roll. Man kan inte meddela det här som om beslutet är fattat, det är det inte rent formellt. Majoriteten föregår den politiska beslutsprocessen på ett anmärkningsvärt sätt. Man måste ha en dialog. Det är viktigt för människor, för det rör deras barn, säger hon.
Kände du till pressmeddelandet?
– Nej, jag var inte informerad att man skulle skicka ut ett pressmeddelande. Det hade varit bra om jag vetat.
I sakfrågan är däremot Alliansen insatt. Redan under Rosencrantz tid som ordförande började en förändrad skolorganisation diskuteras.
Enligt Rosencrantz kom besked efter sommaren att beslutet om skolan skulle tas i oktober.
Du menar att man hade hunnit att ha dialog?
– Det hinner man alltid. Nämnden äger frågan och kan bestämma.
Enligt Jakob Björneke är det nu diskussionerna ska börja – med personal, elever och föräldrar – om hur man ska gå vidare.
– Ska eleverna på högstadiet gå kvar eller ska man flytta och i så fall när? Men det är inget vi ska fatta beslut om på torsdag. Det ska vi samtala med dem om.