När barn- och ungdomsnämnden har sitt sista möte för året rör ett av besluten Ulrika skola. Under höstterminen har mellanstadiebarnen bussats till Nykils skola eftersom mellanstadieläraren på skolan i Ulrika varit föräldraledig. Läraren är tillbaka efter jullovet. Men frågan är om det finns några elever att undervisa?
Förslaget till beslut är nämligen att de tolv elever det gäller, ska gå också vårterminen i Nykil.
Skälet till detta är, enligt Elias Aguirre (S) tillträdande ordförande i barn- och ungdomsnämnden efter årsskiftet, att föräldrar har uttryckt en önskan om att barnen ska få gå kvar läsåret ut.
Några planer på att lägga ner skolan finns inte, understryker han.
Men i bygden har oron ökat. För samtidigt ska frågan om en permanent flytt av mellanstadiet till Nykil utredas.
En sådan skulle kunna bli förödande för hela bygden. Det anser en grupp Ulrikabor som rekordsnabbt tvingats sätta sig in i frågan.
Linda och Johan Renner, Malin Göransson och Ingela Göransson är några i gruppen som på kort tid samlat in 118 namnunderskrifter till stöd för att mellanstadiet ska finnas kvar på Ulrika skola. Det är ungefär hälften av alla som bor i Ulrika tätort.
– Vi vill ha kvar mellanstadiet. Vi tror att det är positivt för barnen med det här lilla sammanhanget, säger Linda Renner.
Hon påpekar att många barnfamiljer flyttar till Ulrika just för att här finns en skola. Barnantalet växer och just därför tycker hela gruppen att det är svårt att förstå varför kommunen inte vill satsa på Ulrika skola.
I dag går det enligt uppgift 21 barn i förskolan. Enligt Ingela Göransson är också fler barn på väg in efter jul och till hösten. Tillgänglig statistik visar också att barnantalet i skolan kommer att öka kraftigt under kommande år.
Så det finns elevunderlag. Men tar man bort mellanstadiet är de rädda för att Ulrika skola på sikt läggs ner helt.
Vad händer då med butiken, räddningstjänsten, fritidshemmet och alla annan fritidsverksamhet för barn som byggts upp under åren? De tycker själva att svaret är givet. Bygden dör.
– Titta på hur det blev med Malexander när skolan försvann. Nu är orten reducerats till en sommaridyll för tyskar och stockholmare, säger Ingela Göransson
Men är det verkligen skolans uppgift att hålla en bygd uppe?
Frågan är fel ställd, tycker de.
– Utgångspunkten måste vara att vi ska göra det bra i Ulrika skola. Finns det problem ska vi reda på vad det i så fall beror på, och vad som krävs för att skolan ska hålla hög kvalitet, säger Johan Renner.
Svårigheten att locka lärare är har Ulrika skola gemensamt med många landsbygdsskolor. I dag har skolan en mellanstadielärare som är tillbaka efter föräldraledighet. Men vad händer med den läraren om mellanstadiet försvinner under vårterminen, frågar de sig.
– Till hösten är den läraren borta, tror Ingela Göransson.
De vill alla se ett mera aktivt arbete från kommunens sida för att locka lärare, utan att ta till tvång. Även om kommunen, som Ingela Göransson påpekar, har den möjligheten.
– Det är bättre att inspirera och säga hur fint och bra vi har det här. Sedan finns säkert flera sätt att kompensera en lärare som väljer att jobba i en glesbygdsskola, säger Linda Renner.
Något som också gör dem oroliga är att föräldrar kallades till ett möte med kort varsel.
– Ett möte i elfte timmen är en varningsklocka för att det här inte sköts så bra, säger Johan Renner.
Gruppen är också kritisk till att informationen riktades till föräldrar med barn i skolan. Det blir konstigt om några få föräldrar ska få ansvaret att avgöra hur det ska se ut framåt, tycker de.
– Det här är inget beslut som bara gäller de barn som går i mellanstadiet nu. Det gäller ju alla barn som är på väg in i skolan, säger Malin Göransson.
Gruppen har skrivit ett eget förslag till beslut som går ut på att mellanstadiebarnen så långt det är möjligt ska återgå till undervisning i Ulrika. I förslaget ingår också att kommunens landsbygdsstrategi, där det bland annat står att barn ska ha möjlighet till skola och omsorg i relativ närhet till hemmet, ska följas.
Till detta vill de också att kommunen ska säkerställa att alla beslut som rör skolan ska tas i samråd med bygdens befolkning.
– Att samarbeta med en bygd kan bara innebära en fördel för politikerna, säger Johan Renner.