På skolan råder filosofin att strävan efter inkludering – alltså att alla elever ska undervisas i samma klassrum – inte får leda till det motsatta – exkludering.
2017 gjorde Slestadsskolan i Lambohov en stor utvärdering av verksamheten på skolan.
Elevernas betyg var inte anmärkningsvärt dåliga, men inte heller särskilt goda.
Stökiga elever hänvisades till korridoren där de fick sitta med en ur personalen.
Det var för oroligt i klassrummen. Elever sprang ut och in och konflikter från rasten togs med in i klassrummet.
Något behövde göras.
Studieverkstäder, alltså mindre grupper med elever, infördes. Här är vissa elever schemalagda – antingen vid specifika tider, till exempel före lunch, eller i vissa ämnen.
– Många elever behöver extra stöd, fast bara ibland, säger rektor Michael Johansson.
Till en början blev studieverkstäderna inte vidare lyckade.
Platsen – som skulle vara ett ställe med lugn och ro – blev ett mecka för de stökigaste eleverna.
Rektorn tänkte om.
En särskild undervisningsgrupp skapades för de få elever med särskilda behov som inte klarar att vara i ett klassrum.
En mentor anställdes på heltid för att ha ansvar över gruppen.
– Skolan är för alla, men den behöver inte vara likadant utformad för alla elever, säger specialpedagogen Emma Lönn.
"Skolan är för alla, men den behöver inte vara likadant utformad för alla elever", resonerar specialpedagogen Emma Lönn.
På skolan råder filosofin att strävan efter inkludering – alltså att alla elever ska undervisas i samma klassrum – inte får leda till det motsatta – exkludering.
– Många av de utåtagerande eleverna får lätt stämpeln "bråkig" i klassrummet. Det är inte vidare inkluderande, säger Emma Lönn.
– Målsättningen är alltid att eleven ska kunna komma tillbaka till klassrummet, säger Michael Johansson.
Sedan skolan började arbeta på det här sättet är det flera elever som har gått i särskild undervisningsgrupp några år, för att sedan kunna komma tillbaka till klassrummet.
– Att ledningen har en plan för de utåtagerande eleverna ger mig som lärare en trygghet, säger Mia Helmner.
Även kontakten med elevhälsoteamet – alltså skolpsykolog, kurator och specialpedagog – omorganiserades.
Tidigare blev elevhälsoteamet inkopplat först när det uppstått problem med en elev.
I dag har lärarna regelbundna möten med teamet, och kan på så sätt arbeta mer förebyggande.
Michael Johansson understryker att det självklart finns problem även på Slestadsskolan.
Men generellt sätt är det lugnare på skolan, betygen är bättre och sjukskrivningarna bland lärarna väldigt få.
2017 gjorde Slestadsskolan i Lambohov en stor utvärdering av verksamheten på skolan.