"Vi har utfört de insatser vi har kommit överens om", säger verksamhetschefen till Corren.
Vårdföretaget Norlandia anser att Gunilla har fått den vård och omsorg hon ska ha. "Insatserna har fördelats och planerats gemensamt med boende och anhöriga" skriver företaget och tillägger att sedan slutet av förra året är boende och anhöriga nöjda med de utförda insatserna.
Det sista håller varken Gunilla Karlsson eller hennes anhöriga med om. Kvalitets- och utvecklingskontoret finner inte heller vid sin granskning att dessa extra timmar har använts som de var avsedda. Timmarna har i stället använts för en ökning av grundbemanningen.
"Verksamhetschefen kunde därför inte redovisa hur de extra personaltimmarna hade riktats mod den aktuella brukaren. Utföraren har samtliga månader fakturerat äldrenämnden för samtliga 20 timmar per dag" skriver granskarna som också konstaterar att vid uppföljningsbesöket var det ingen av de fyra närvarande i personalen som visste något om att extra insatser skulle utföras hos Gunilla.
Kvalitets- och utvecklingskontoret riktade alltså skarp kritik mot Norlandia i sin rapport, men några rättsliga efterverkningar för att pengarna inte använts på avsett sätt är inte att vänta, och inte heller några återbetalningskrav.
– Det är tyvärr svårt att bevisa vad som är grundbemanning och vad som är pålagt som "extra hjälp" säger Malin Robertsson på kvalitets- och utvecklingskontoret. Kommunen har helt enkelt inte skrivit detta tydligt nog i avtalet. Det har byggt på förtroende mellan beställare och utförare, kan man säga, och ger alltså utrymme för att utnyttja kommunen.
– Det inträffade har medfört att avtalen får bättre skrivningar numera.
Trots rapportens kritik, som också gällde brister i handledning av personalen, allt för långa larmtider och färre promenader än avtalet kräver, valde omsorgskontoret att rekommendera politikerna att förlänga avtalet med Norlandia i ytterligare två år.
Detta beslutade äldrenämnden.
– Socialförvaltningen har gjort en uppföljning för att svara på frågan: får brukaren sina behov tillgodosedda? förklarar Elisabeth Viman, planeringsledare på omsorgskontoret.
Det enkla svaret på den frågan är ja, säger hon.
– Ett mer komplext svar är att de 20 timmarna dels har använts för att förstärka resurserna nattetid då personlig omvårdnad ges. En person som har valts av brukaren arbetar 15 timmar i veckan. Resterande åtta dagliga timmar används i samband med personlig omvårdnad, som förflyttningar, då minst två personer behövs.
Har pengarna alltså använts rätt?
– Det här är inga enkla avgöranden. Vi skärper upp regelverket kring uppföljning av insatserna vid det här och liknande fall.
Verksamhetschefen på Gammelgården har redan före granskningen valt att gå vidare och sagt upp sig för att i stället börja jobba i Linköpings kommun.