Gymnasiebehörigheten för de elever som gick ut nian på Skäggetorpsskolan åren 2020 och 2021 var 33 procent. För de elever från Skäggetorpsskolan som gick ut nian på en annan skola var gymnasiebehörigheten istället 62 procent.
I två raka år var gymnasiebehörigheten på Skäggetorpsskolan i Linköping sämst i hela Sverige. Totalt 134 elever gick ut årskurs nio under åren 2020 och 2021 och knappt 33 procent av dem, närmare bestämt 44 elever, hade godkända betyg i svenska, matematik, engelska och fem ämnen till. På hösten 2021 avvecklades skolans högstadieklasser och eleverna fick söka sig till andra Linköpingsskolor.
Nu visar kommunens uppföljning att gymnasiebehörigheten, bland eleverna från Skäggetorpsskolan som gick ut årskurs nio i våras, har ökat till 62 procent – något som tidningen Dagens Samhälle var först att rapportera om.
– Det är en avsevärd förbättring och något mycket glädjande, även om det fortfarande är en bit från kommunens mål. Det går inte att förklara bara med slumpen utan det är rätt tydligt att åtgärden att lägga ned högstadiet har gett en effekt. Det stärker vår uppfattning om att grundbeslutet var korrekt, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Erik Östman (M).
Har ni analyserat effekterna mer än betygen?
– Vid halvårsskiftet fick vi ta del av en rapport om hur själva överlämningen har gått till. Där var både lärare, rektorer och elever väldigt positiva. Det fanns anledning redan då att tro att resultatet skulle bli bra, även om vi inte hade några hårda fakta.
– Om man ska bemöta argumentet om att nedläggningen skulle ha en stor negativ effekt för mottagande skolor så kan vi inte se någon sån trend. Både meritvärden och gymnasiebehörigheter är på uppåtgående i kommunen.
"Det är mycket glädjande", säger Erik Östman (M) som menar att betygsresultaten stärker hans uppfattning om att nedläggningen av Skäggetorpsskolans högstadium var rätt.
Den ledande alliansen fick kritik av oppositionen när beslutet om nedläggningen togs. Beslutet ansågs framstressat – utan en dialog med föräldrar, personal och elever. Vänsterpartiet var emot nedläggningen och ansåg att problemen på skolan bottnade i en "strukturell snedfördelning av elevers förutsättningar som sker till följd av det fria skolvalet och den ekonomiska segregationen i Linköping".
– Det var den skola i kommunen som fick mest resurser, som hade en av de bästa ledningarna och många duktiga lärare – men ändå fungerade det inte. När vi placerar så många barn med stora behov, där få har svenska som modersmål och många kommer från familjer med försörjningsstöd skapar vi en lärmiljö där utmaningarna blir självförstärkande. Givet att betygen nu har förbättrats är min bild att den analysen var korrekt, säger Erik Östman.