Joacim Ohlsson och Inga-Lill Wiberg bor i området. De är oroliga för att det ska bli fler bränder.
Den döde mannens familj bor i området. På familjens uteplats samlas släkt och vänner, de kramar varandra, alla gråter. En talesperson för familjen säger att ingen av dem orkar säga något.
De har sorg.
En bit därifrån ligger den drabbade fastigheten. Delar av byggmaterial sticker upp, antenner ligger välta och hängrännorna hänger på trekvart. Av vinden finns inget kvar.
Det ser illa ut.
Det finns ingenting kvar av vinden i fastigheten. Alla hyresgäster har evakuerats till andra boenden.
Förödelsen är svår att ta in. Allt här andas annars lugn. Solen lyser, allt är skirt grönt och fåglarna kvittrar. Hit kommer folk, de blir stående i små grupper och pratar. Få av dem vi pratar med vill ha sitt namn eller sin bild med i media.
En kvinna vi träffar bor i huset. Eller snarare bodde. Nu lär det dröja innan hon kan flytta tillbaka. Om det ens kommer att gå.
Tack vare hemförsäkringen bor hon nu på hotell och har lägenhet ordnad om någon vecka eller två.
– Jag är glad att jag har hemförsäkring. Det var många i huset som inte hade det, säger hon.
Hon var själv inte hemma när det hände, och det betyder också att hon inte har något annat än det hon gick och stod i när hon lämnade lägenheten för en liten utflykt på lördagen.
– Min bror har kört runt mig så att jag har köpt ett ombyte och det nödvändigaste, säger kvinnan.
Tekniker i full färd med att undersöka den utbrända lägenheten i fastigheten på Sörgårdsgatan i Skäggetorp. Innan allt är avklarat får ingen komma in, inte ens fastighetsägaren.
Något besked om när hon och de andra hyresgästerna får komma in och hämta nödvändiga saker i sina lägenheter, har hon ännu inte fått. Det är illa för hon kan inte använda sin bil eftersom nycklarna ligger i lägenheten.
En granne i ett hus i närheten märkte att något var på gång när det började hända saker på gården. Han gissade på brand i en grill.
– Men man såg ju att det varit en explosion så det visslade om det, säger han
Båda två är kritiska till den utveckling de har upplevt under sina 40 respektive 10 år som hyresgäster i Skäggetorp.
– Politikerna måste vakna upp och ta tag i detta på en gång, säger mannen och berättar att hans barn tjatar på honom att flytta eftersom de inte tycker det är säkert för honom där.
Är ni rädda?
– Ja, jag skulle aldrig gå ut på kvällen, säger kvinnan.
Mannen däremot skakar på huvudet och säger att han visserligen inte går ut om han inte måste, men rädd är han inte.
– Men ni borde verkligen åka till centrum någon kväll och se hur det ser ut där, säger han med en tydlig känga åt media.
Många som bor i Skäggetorp önskar att polisen vore på plats oftare. Här passar en granne till skadade fastigheten på att prata med de poliser som vaktar avspärrningen runt fastigheten på Sörgårdsgatan.
Att polisen borde vara här oftare, verkar vara en allmän åsikt hos flera av dem vi pratar med.
– Det hjälper ju inte bara att köra runt på yttervägen, säger en.
En av kvinnorna säger med eftertryck:
– Så här ska det inte behöva vara.
Den här dagen är polisens närvaro tydlig, åtminstone här. Vid avspärrningarna sitter en polispatrull på plats för att övervaka läget. I det skadade huset bakom dem, jobbar teknikerna för fullt. Ibland dyker de upp i sina vita rymdliknande dräkter.
Joacim Ohlsson och Inga-Lill Wiberg framför den sönderbrända lägenheten.
Inga-Lill Wiberg bor i en annan del av Skäggetorp. Hon är här tillsammans med sin svärson Joacim Ohlsson för att titta på huset som brunnit.
– Vi var ju med om det här för ett år sedan när de brann borta hos mig, berättar hon.
– När blir nästa brand? Så tänker jag. Det är ju otryggt, man vill inte gärna gå ut om kvällarna.
Inga-Lill Wiberg och Joacim Ohlsson säger att området har blivit oroligare de senaste åren.
– Jag tror vi skulle behöva ha poliser som är stationerade här. Och att de då är ute och visar sig och inte bara sitter i bilarna.