Karolina Kristenson är, som hon själv säger, en "Linköpingsprodukt" även om hon från början kommer från Gammalkil.
Året var 1999 när blott 16-åriga Karolina Kristenson snörade på sig fotbollsskorna för att göra en provträning med den allsvenska klubben BK Kenty, som några år senare bytte namn till Linköping FC.
– Jag kom från Gammalkil där jag inte ens hade spelat med fullstor boll och aldrig spelat seniorfotboll. Det blev verkligen en stor omställning, minns Karolina.
Du var ändå modig som flyttade dit?
– Ja, idag skulle jag vilja säga till den 16-åriga Karolina att jag är väldigt imponerad av henne!
När Karolina Kristenson började spela i allsvenskan hette klubben BK Kenty. Första året var hon med i A-truppen utan att spela matcher. Något år senare blev hon en ordinarie allsvensk mittback i LFC.
Att detta i förlängningen skulle bli avgörande i Karolinas framtida yrkesval var det ingen som visste om då. Karolina tog en plats i A-truppen men det dröjde något år innan hon som 18-åring blev ordinarie i laget.
– Jag spelade i allsvenskan till 2005 och jag lade all min prestation och fokus på fotbollen.
Men det slet hårt på Karolinas kropp och hon fick börja vila från fotbollen på grund av överbelastningsskador på hälsenor och ljumskar. LFC värvade samtidigt landslagsspelare och Karolina kunde inte längre konkurrera om sin plats i laget.
– Samtidigt kom jag in på läkarprogrammet här i Linköping, så jag bytte fokus i mitt liv och lade all min prestation på att plugga istället för fotbollen.
Varför läkarprogrammet?
– Eftersom jag fick olika förklaringar om hur mina skador uppstått väcktes en nyfikenhet att förstå hur min kroppen fungerar.
Att åka längdskidor på vintern är något som Karolina och hennes familj uppskattar.
Med tanke på sina skador tänkte Karolina först inrikta sig mot idrottsmedicin. Men när hon började läsa på programmet öppnades en ny värld kring andra sjukdomar.
– Jag velade in i det sista vilken specialistläkare jag ville bli, men valde att bli narkosläkare, jag känner även nu att det är helt rätt.
Varför blev det den inriktningen?
– På idrottsmedicin är personerna oftast "friska" och jag kände att jag kunde göra mer nytta genom att hjälpa sjukare patienter.
Även om Karolina har mycket på sitt schema så är det familjen, hustrun Klara och barnen Anna och Eva, som gäller när hon är hemma.
Karolina Kristenson disputerade 2015 med sin forskning om skaderisken på konstgräs för fotbollsspelare.
Karolina blev färdig läkare 2012 och arbetar nu som narkosläkare på thorax kärlkliniken på universitetetsjukhuset i Linköping. Hon jobbar både på operation och intensiven, vilket ger henne en bredd inom vården.
– Jag tycker det är ett så spännande yrke och jag lär mig nya saker varje dag.
Att lära sig nya saker är viktigt för Karolina och hon växlar sin läkartjänst med forskning. Hon disputerade redan 2015 med sin forskning om skaderisken för fotboll på konstgräs.
Vilka är dina forskningsområden nu?
– I ett av projekten låter vi patienter göra arbetsprov på en motionscykel innan en stor operation, för att få en förståelse för deras fysik.
Varför görs detta?
– Det krävs en viss kapacitet för att klara av stor kirurgi, exempelvis om man tar bort en stor del av lungan vid lungcancer. Vi försöker förstå hur man bättre kan ge patienter rätt behandling utan att skada dem.
Karolina är även delaktig i två andra forskningsprojekt, då som handledare.
– I ett av dem tittar vi på långvariga problem med andningen efter covid. I det andra undersöker vi om det kan vara farligt att sövas för djupt under en operation.
Karolina trivs i det gamla huset som familjen nu bor i. Bostaden var ett familjehem som paret nu tagit över.
I båda yrkesrollerna arbetar hon i lag och hon tror att hennes erfarenhet från fotbollen även gagnar henne i arbetslivet.
– Det handlar, precis som i fotbollen, om ledarskap och följarskap. Ibland är man den som leder, nästa gång lyssnar man på andra.
Karolina tror även att hennes inställning att inte ge upp i tuffa situationer, kommer från fotbollen. Hon känner att den styrkan har varit en tillgång både i hennes utbildning och yrke.
– När jag kom till LFC som 16-åring var jag nog inte mogen för det, men jag hängde i och sedan blev allt jättebra. Det lärde mig att inte sluta med saker tvärt när jag får lite motstånd.
Karolina och hustrun Klara flyttade för ett halvår sedan, tillsammans med barnen Anna och Eva , till Hillingstad.
Jämlikhet är viktigt för Karolina och två stora förebilder är hennes före detta lagkamrater från LFC, landslagsspelarna Caroline Seger och Hedvig Lindahl. Två spelare som även är inspirerar unga tjejer och killar.
– Det är viktigt att även killar kan ha kvinnliga förebilder. När jag växte upp var kvinnlighet synonymt med något dåligt typ "du kastar som en tjej".
Karolina är full av beundran för det jobb Hedvig och Caroline gjort inom idrotten och som nu har resulterat i att damfotbollen tagit plats i sportens finrum.
– De har varit med i över 20 års tid och har drivit utvecklingen inom damfotbollen framåt. Det är sådana kvinnliga förebilder så jag är både stolt och imponerad av det arbete de har gjort!