Nyligen berättade vi om den första större svenska studien av olyckor med elrullstolar. Forskarna menar att rullstolsanvändarna behöver utbildning och hjälp med stolarna. Och de får medhåll från Linköpingsbon och debattören Andreas Greén, som själv är rullstolsburen. Han tycker att sjukvården släpper allt för många personer som är i faktiskt behov av hjälpmedel.
– Ingen skaffar elrullstol för att det är coolt. De som köper en stol själva behöver den, konstaterar han.
Enligt Andreas Greén är problemet det som händer sedan en patient inte får hjälpmedel förskrivet.
– Sjukvården släpper dem vind för våg. Då vänder de sig till marknaden. I butikerna som säljer hjälpmedlen finns massor av allmän kompetens, men det är ingen som kan anpassa stolen till just dina behov. Man kanske inte testar sittvinklar och tyngdpunkt så noga. Många väljer ett billigare alternativ, eller en elrullstol som känns skön att sitta i. Risken är stor att det inte blir trafiksäkert, säger Andreas Greén.
Det är kopplingen till den färska forskningsrapporten som presenterades på Transportforum i Linköping. Under perioden 2007–2016 har antalet olyckor med elrullstolar trefaldigats. Forskarna efterlyser att fler användare får utbildning och stöd med underhåll av utrustningen.
– För dem som får elrullstolen förskriven görs oftast vissa anpassningar och man får en viss utbildning i körning. Men på den privata marknaden finns inget sådant. Problemet ser liknande ut när det gäller rullatorer. Där kanske det är en anhörig som köper produkten, utan att användaren ens är med och provar.
Varför blir det så här?– Sjukvården vill hålla nere kostnaderna. Men man flyttar kostnaderna i stället. Först klipper man banden med den som inte är berättigad till hjälpmedel. Sedan är det samma sjukvård som får ta hand om vård och rehabilitering när den personen krockar, eller välter på grund av att hjälpmedlet är dåligt anpassat.
Enligt forskarna är väghinder som trottoarkanter en vanlig olycksorsak.
– Det kan jag skriva under på! I Linköping har man gjort mycket anpassningar. Annars så är det vanligt att du kan ta dig ner för en trottoarkant, men när du kommer över gatan så kommer du inte upp. Då gäller det att fatta snabba beslut, eftersom du knappast hinner rulla tillbaka. Sådant kan tvinga ut elrullstolarna i trafiken.
Vad skulle du helst vilja se för förändringar?– Förebyggande information, hjälp med vilka anpassningar som behövs även om man köper elrullstolen privat, och större samarbeten mellan kommun och landsting/region om infrastruktur och väghinder. Det är ett gemensamt ansvar, svarar Andreas Greén.
LÄS MER:
Rullstolen satte stopp för Andreas resaLåt elrullstolen följa med på tåget